Därför fegar äldre med sin ekonomi

Kvinnor och äldre

Gustav Almqvist är doktor i ekonomisk psykologi och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Han berättar att det finns en hel del forskning om hur vi känner inför risker.

– Den visar att ju äldre man är, desto mer känslig är man för upplevda risker. Kvinnor är också mer riskkänsliga än män, säger han.

Med riskkänslighet, eller riskvillighet, menas hur man påverkas psykologiskt av att ta risk. För vissa blir det riktigt plågsamt.

– En del drabbas mindre, de mår inte alls illa av risk utan kan till och med uppskatta det. De lever också mer riskfyllda liv.

.

Obrydda unga

Så är det i högre utsträckning för unga, särskilt män. De är ofta ganska obrydda och oroar sig mindre för sin ekonomi nu, trots stigande räntor och ökade kostnader.

De är helt enkelt modigare än äldre, som lättare fegar ur och vill ha trygghet – binder räntor och elavtal, sparar på trygga sparkonton och undviker investeringar med höga risker. De sitter därmed ganska säkert. Fast oron finns där ändå hos många.

– De som känner sig mest skraja nu är ofta äldre, säger Gustav Almqvist.

.

Aktieportföljer med hög risk

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, kan bekräfta den bilden utifrån hur kunder i olika åldersgrupper placerar sina pengar. Hon har jämfört innehaven mellan gruppen 17 -25 år med de som 46 - 55 år. Det visar sig de unga helst köper aktier med hög risk, som SBB, SAS , Evolution och Embracer. De äldre satsade mest på aktier som Astra Zeneca och Telia.

– Det är mer "folkaktier" i de äldres innehav. De väljer stabilare portföljer, som är mer defensiva, säger hon.

Hon berättar att äldre också behåller sina aktier längre. Yngre stuvar om oftare i sina portföljer.

.

Elavtal och energisparande

Även när det gäller sådant som elavtal är det skillnad mellan äldre och yngre, enligt Vattenfalls klimatcoach Jens Berggren. Äldre har bundna elavtal i större utsträckning än yngre.

En del av förklaringen kan dock ligga i att äldre ofta bor större och i eget hus. Men det finns också skillnader i vilja och kunskap om att spara el och sänka förbrukningen, förklarar han. Äldre som minns energikrisen på 70-talet är mer angelägna att spara, och kan mer om hur man bär sig åt, enligt Jens Berggren.

.

Äldre mindre sårbara

Fast äldres ekonomiska ängslighet är lite av en paradox, tycker Gustav Almqvist. De har egentligen inte lika stor anledning till oro som yngre. I alla fall inte som grupp betraktat.

– De äldre har ofta byggt upp ett kapital, gjort bostadskarriär och är mindre sårbara ekonomiskt än de unga, som ofta är högt belånade och har liten buffert.

Hög ränta och inflation drabbar helt enkelt inte äldre lika mycket, förklarar han.

– Yngre, kanske i 30-årsåldern, är också oroliga, men mer av praktiska skäl. Det är en befogad oro de känner nu, de drabbas hårdare, särskilt av utgifterna för att bo.

.

Minns tidigare kriser

Det finns dock en faktor som går på tvärs med skillnaderna i riskvillighet. Äldre, som var med under 1980- och 90-talskriserna, och kanske även tidigare, har en erfarenhet att falla tillbaka på.

De vet att räntorna kan stiga till skyhöga nivåer, att kriser går över och att lågkonjunkturer kommer och går. De är inte så häpna nu. Kanske finns också en slags förtröstan i det.

Yngre är desto mer förvånade.

– Det här är första gången på 15 år som vi har en rejäl inflation. Yngre blir chockade när bolåneräntan plötsligt är 5 procent och styrräntan närmar sig 4 procent.

Chocken i det som händer nu, och som gått så fort, skakar om yngre mer än äldre.

– Det här är två krafter som pekar åt olika håll, säger Gustav Almqvist.

Men erfarenheterna som vi gör nu kommer att påverka oss för framtiden, tror Gustav Almqvist.

– Vi kommer nog att bli lite mer försiktiga, i alla fall med räntor och lån. Jag tror absolut att fler kommer att vilja binda sina lån. Kanske på väldigt långa bindningstider, som 30 år. Det finns i många andra länder, säger Gustav Almqvist.