Inflationen för februari blev 4,5 procent â mer Ă€n vad mĂ„nga förvĂ€ntat â och spridd inom flera sektorer i ekonomin. FrĂ„gan Ă€r hur det blir med borĂ€ntorna och bopriserna, och hur bolĂ„netagarna ska göra med valet mellan bunden och fast rĂ€nta.
Robert Boije, chefsekonom pÄ SBAB, tycker att lÀget Àr mycket osÀkert. Visst, Riksbanken kan behöva höja styrrÀntan snabbare Àn planerat pÄ grund av den stigande inflationen, och det fÄr pÄverkan pÄ borÀntorna. Riksbanken har tidigare aviserat att rÀntehöjningar ska börja göras under 2024.
Men samtidigt sÄ kan kriget i Ukraina och en eventuell eskalering av konflikten göra att centralbanker vÀrlden över avstÄr frÄn höjningar om ekonomin viker.
ââMen grundprognosen Ă€r att de korta rĂ€ntorna, som pĂ„verkar bolĂ„nen, Ă€r pĂ„ vĂ€g upp, sĂ€ger Robert Boije.
Robert Bergqvist, senior ekonom pÄ SEB, ser att trycket pÄ Riksbanken att höja styrrÀntan tidigare Àn planerat ökar.
ââAtt höja rĂ€ntorna först andra halvĂ„ret 2024 med de inflationssiffrorna kĂ€nns vĂ€ldigt frĂ€mmande, sĂ€ger han.
BorÀntor stiger
Tor Borg, som Àr analyschef pÄ City Mark Analys och inte knuten till nÄgon bank, ser ocksÄ att borÀntorna Àr pÄ vÀg uppÄt dÄ Riksbanken mÄste höja styrrÀntan.
ââSedan om det blir rĂ€ntehöjning i Ă„r eller nĂ€sta Ă„r, det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga, sĂ€ger Tor Borg.
Hur höga borÀntorna kan bli kan de förstÄs inte sÀga, men Robert Boije ser det inte som otroligt att de kan stiga upp mot 5 procent.
ââMen det Ă€r ingen normalrĂ€nta, sĂ€g att en sĂ„dan kan ligga mellan 3,5 och 4 procent, sĂ€ger Robert Boije.
Tor Borg hÄller sig lite lÀgre i bedömningarna, och talar om en fördubbling jÀmfört med nu. Kanske mellan 2 och 3 procent, ser han som en rimlig bedömning.
Redan nu verkar bolÄnekunderna ha börjat rÀkna med höjda rÀntor. SEB:s boprisindikator visar pÄ att fler bolÄnekunder nu vill binda sina lÄn. 17 procent av dem som tillfrÄgats i undersökningen svarade att de tÀnker binda, vilket innebÀr en ökning med 5 procentenheter. 60 procent av SBAB:s nya bolÄnekunder binder idag sina lÄn, berÀttar Robert Boije, men hur de med befintliga bolÄn gör kan han inte sÀga.
FrÄgan Àr hur man ska tÀnka som bolÄnetagare. Banker brukar gÀrna vilja att kunderna binder sina lÄn, men det innebÀr ofta en vinstaffÀr för banken. Robert Boije, som alltsÄ jobbar för statliga SBAB, tycker att man kan binda sina lÄn om man kÀnner en stor osÀkerhet och har smÄ marginaler.
Binda delar
Tor Borg, som inte jobbar för nÄgon bank, tycker ocksÄ att det kan vara klokt att binda sina lÄn, i alla fall en del av dem. Det blir en slags försÀkring, förklarar han. SÄ har han sjÀlv gjort med delar av sina egna bolÄn.
ââDet finns inte sĂ„ mycket utrymme pĂ„ nedsidan för rĂ€ntesĂ€nkningar, dĂ€remot finns det utrymme pĂ„ uppsidan för höjningar. Men man kan sprida riskerna, och ha en del rörligt och delar med fasta rĂ€ntor, sĂ€ger han.
Med höjda borÀntor sÄ Àr det troligt att bopriserna mattas av, tror Robert Boije.
ââVi har tidigare sagt att vi tror pĂ„ en viss prisnedgĂ„ng 2023 och 2024.
Men nu i och med kriget sÄ kan det vara sÄ att hushÄllen igen prioriterar boendet, som under pandemin, funderar han. Svensken som en bostadsfixerad hemmakatt, som vÀrnar sitt hem och vill bo stort, var en av faktorerna som fick priserna att stiga dÄ viruset slog till. Kanske kan kriget vÀcka samma kÀnslor.
ââDĂ„ kan bopriserna hĂ„lla i sig, sĂ€ger Robert Boije.
Torbjörns Isaksson, chefsanalytiker pÄ Nordea, trodde redan innan krigsutbrottet, och de konsekvenser det fört med sig pÄ ekonomin, att de svenska bostadspriserna kommer att plana ut i Är, med en möjlig nedgÄng mot slutet av 2022.
ââOch den bilden förstĂ€rks nu, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, och spĂ„r tvĂ„ rĂ€ntehöjningar frĂ„n Riksbanken i höst.