Så mycket dyrare har el, vatten och avfall blivit

Få undgick att inte märka av de rusande elpriserna förra hösten som en konsekvens av energikrisen i spåren av Ukrainakriget. Det är dock inte bara elpriserna som grävt hål i plånböckerna för hushållen och fastighetsägare. Totalkostnaden för el, fjärrvärme, avfall samt vatten och avlopp ökade med elva procent under förra året enligt Nils Holgersson-rapporten som görs ihop av en rad aktörer: Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen samt Sveriges Allmännytta.

Medan elpriset ökat allra mest, 17,7 procent, har samtliga delar som mätts, uppvisat en kostnadsökning, konstaterar Nils Holgersson-gruppen.

Monopol

Louise Wall, hållbarhetschef vid HSB och tillika ordförande i Nils Holgersson-gruppen, påpekar att medan kund och hushåll i vanliga fall kan göra ett urval är det här kostnadsposter där den möjligheten inte ges:

– Ta fjärrvärme eller elnät så är du som kund tilldelad det nät som finns. Det finns inga konkurrenter och som konsument kan du inte påverka. Det är en monopolliknande ställning vilket gör att konsumenterna blir väldigt utsatta och kostnaderna är också väldigt stora.

Rent geografiskt märks också stora skillnader mellan olika delar i landet. Medan Luleåbor i genomsnitt betalat 1 917 kronor i månaden för samtliga delar så får invånare i Nordanstig i Gävleborgs län i snitt betala 3 226 kronor.

Vill se öppenhet

– Vi ser till exempel att höjningarna i de tio största kommunerna ligger i linje med rikssnittet medan det är tre: Norrköping, Malmö och Örebro som sticker ut.

Från Nils Holgersson-gruppens sida efterfrågas nu större öppenhet bland de stora aktörerna.

– Vad ingår och varför ser prissättningen ut som den gör? Varför ska skillnaden vara stå stor mellan olika nät, men också rent geografiskt? Där behöver företagen vara transparenta kring sin prissättning.