Varselsiffror skenar i februari

– Det är en stor ökning, säger Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis.

– Det är mycket. Jag skulle till och med vilja säga jättemycket. Det är den högsta noteringen sedan april 2020 och då är bara de tio första dagarna inräknade, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea och inriktad på arbetsmarknaden till TT.

– 15 000 – 20 000 varsel per månad, då börjar man att prata om krisnivåer medan 5 000 är det historiska snittet per månad.

Om takten skulle hålla i sig under resten av februari skulle det betyda ett varseltal på omkring 35 000, som kan jämföras med pandemin eller finanskrisen 2008/2009. I februari för ett år sedan låg varselsiffran för hela månaden på 1 257.

Belagda med sekretess

Eva Samakovlis kan inte säga om det är några enstaka storvarsel som drar upp statistiken, siffrorna är belagda med sekretess. Nordeas Susanne Spector har dock en teori:

– Det rimliga är att bygg- och detaljhandeln har det tuffast men det är väldigt svårt att veta.

Redan mot slutet av av fjolåret och i januari drog varslen iväg. Årets första månad landade på drygt 5 300, den högsta januarisiffran sedan 2015.

– Det är en indikation på att vi går in i en lågkonjunktur och arbetsmarknaden börjar ge efter lite, säger Eva Samakovlis.

Lämnat bokslut

Susanne Spector påpekar att februarisiffran kommer samtidigt som flera bolag nu lämnat sina bokslut och siffror för fjärde kvartalet. Precis som när siffrorna för tredje kvartalet presenterades i höstas så lyfter varseltalen.

– Det har inte hänt så mycket mellan rapporterna utan det är mera som ett skifte att man varslar i samband med rapporterna. Det skulle kunna tolkas som lite mindre akut då man har tid att vänta in varsel jämför med en riktig kris, då varslar företagen omedelbart, säger hon.