SEB:s styrelse bekrÀftar att dörren har stÀngts för utdelning i Är. Beskedet lÀmnas i en rapport för tredje kvartalet, dÀr kreditförlusterna dubblas mot ett Är tidigare medan nettovinsten hamnar högre Àn vÀntat.
PÄ börsen Àr det tummen ned. SEB-aktien backar med nÀstan 2 procent och har dÀrmed tappat drygt 6 procent av sitt börsvÀrde sedan Ärsskiftet.
Beslutet om att avstÄ frÄn utdelning i Är ligger i linje med Finansinspektionens rekommendation. Handelsbanken och Nordea har intagit samma ÄterhÄllsamma position i frÄgan. Men Swedbank - med den före detta statsministern Göran Persson som ordförande - har klargjort att man vill göra en utdelning.
Fritt fram för styrelsen
Det kapital som SEB planerade att dela ut i Är finns dock kvar i balansrÀkningen i form av en ovanligt stor kapitalbuffert.
TT: InnebÀr det att Àgarna kan se fram emot dubbel utdelning nÀsta Är?
ââAlla scenarion Ă€r nĂ€stan möjliga, sĂ€ger SEB-chefen Johan Torgeby.
ââVĂ„r förhoppning Ă€r att det Ă€r fritt fram för styrelsen i banken och Ă€garna att fundera pĂ„ vad för typ av kapitalstruktur de vill ha efter den 1 januari, tillĂ€gger han.
Det ovÀntat positiva kvartalsresultatet frÄn SEB i tredje kvartalet förklaras av överraskande stora intÀkter och kostnader som hamnade nÄgot lÀgre Àn befarat.
SEB sÀtter dock av ytterligare snudd pÄ 1,1 miljarder kronor för kreditförluster i tredje kvartalet. DÀrmed sticker banken ut som den av de tre stora svenska bankerna som sÀtter av mest för att tÀcka befarade kreditförluster.
ââVi har tagit kreditförluster pĂ„ stora företag. Vi har relativt mycket av det jĂ€mfört med övriga aktörer i vĂ„r del av vĂ€rlden, sĂ€ger Torgeby.
OsÀkerhet kring oljesektorn
OsÀkerheten kring oljesektorns framtid Àr en drivkraft bakom utvecklingen. En stor andel, nÀrmare 60 procent av de totalt över fem miljarderna som banken har satt av för att tÀcka kreditförluster hittills i Är, handlar om utlÄning till oljesektorn.
SEB:s marginaler pÄ utlÄningen Àr ganska stabila i kvartalet, enligt Torgeby. Det gÀller bÄde företags- och hushÄllslÄn. För bolÄn sjunker marginalen marginellt.
Samtidigt ökar utlÄningsvolymerna i rask takt i det lÄgrÀntelandskap som breder ut sig allt lÀngre framÄt i tiden.
ââDetta Ă€r ny mark, att ha en nollrĂ€ntemiljö kommunicerad till sig av vĂ€ldigt mĂ„nga trovĂ€rdiga institutioner för en lĂ„ng framtid. Det har vi aldrig haft tidigare, sĂ€ger Torgeby.
ââDet blir billigt att lĂ„na, dĂ€rför lĂ„nar man mer. Och det blir en vĂ€ldigt stark prisuppgĂ„ng pĂ„ tillgĂ„ngar, det vill sĂ€ga aktier, rĂ€ntepapper och fastigheter, tillĂ€gger han.
Andra vÄgen största orosmolnet
En annan effekt Torgeby ser Àr att det extremt lÄga rÀntelÀget gör att statens kostnader för att finansiera alla stödÄtgÀrder i coronakrisen blir lÀgre Àn vad de hade varit med högre rÀntor.
Han tillÀgger att nollrÀntan samtidigt verkar ha en vÀldigt begrÀnsad effekt pÄ konsumentprisinflationen, det vill sÀga att priserna pÄ varor och tjÀnster ute i ekonomin inte rör sig uppÄt.
ââDet dĂ€r fĂ„r man vara vĂ€ldigt försiktig med, sĂ„ att man inte bygger upp tillgĂ„ngsprisbubblor som spricker och blir nĂ„got som vi Ă„ngrar i framtiden, sĂ€ger han om krispolitikens lĂ„ngsiktiga effekter.
Oron för börs- eller fastighetsbubblor ligger dock nÄgra Är bort i Torgebys vÀrld. I nÀrtid Àr det största orosmolnet covid-19-pandemins andra vÄg och hur den hanteras.
ââSkulle vĂ€rlden stĂ€nga ned lika hĂ„rt en gĂ„ng till, det Ă€r klart att det skulle ha förödande konsekvenser. Vi har inte alls samma kudde kvar i systemet som vi hade förra gĂ„ngen.