"Det är sundast när många röster får höras"

I debatter på sociala medier som håller på att gå överstyr, försöker Maria Skarin gjuta olja på vågorna – helt frivilligt.

Maria Skarin jobbar till vardags på Campus Västervik och har ett stort engagemang för debattklimatet i sociala medier.

Maria Skarin jobbar till vardags på Campus Västervik och har ett stort engagemang för debattklimatet i sociala medier.

Foto: Marie Kerrolf

Familj2023-05-05 21:00

– Det handlar nog i grunden om att jag är mån om demokratin och tycker att det är sundast när många röster får bli hörda, förklarar Maria Skarin, som till vardags jobbar som utbildningskoordinator på Campus Västervik. 

Hennes engagemang i sociala medier har kommit med tiden och grundar sig, tror hon själv, i att hon flyttat runt i landet mycket och sett hur så kallade lokala sanningar blivit rådande. Något som inte minst avspeglar sig i de sociala mediernas kommentarsfält där det ofta är några få vars åsikter sätter tonen och ett visst perspektiv tillåts råda. Den som uttalar sig tvärtemot bemöts ofta negativt.

– Min drivkraft är nog att vidga folks perspektiv. Att ge en insikt att det finns olika sätt att saker och att det rådande perspektivet kanske inte ger hela bilden.

Särskilt i lokala grupper på Facebook upplever hon att perspektivet är enkelriktat, att många enbart ser en enda sak och att det är några få starka röster vars åsikter får råda. Något hon tycker är ett hot mot demokratin.

– I slutändan förlorar hela samhället på att bara vissa åsikter får synas, förklarar hon.

undefined
Maria Skarin jobbar till vardags på Campus Västervik och har ett stort engagemang för debattklimatet i sociala medier.

Maria Skarin är inte ensam i sitt engagemang. Hon är en del av nätverket #jagärhär, som startade i Sverige 2016 som en Facebookgrupp. Där agerar medlemmarna tillsammans mot hat, hot, rasism, sexism, homofobi och funkofobi på sociala medier. #jagärhär är en del av den större internationella organisationen I am here International, där hundratusentals människor varje dag agerar på sociala medier mot näthat och desinformation och för att skydda utsatta. Bakom både den svenska och den internationella organisationen står den svenska journalisten Mina Dennert.

Rent praktiskt fungerar nätverket som så att medlemmarna stöttar varandra och tipsar om grupper där det kan finnas ett värde i att gå in och agera

– Det forum som Facebook är, gynnar polarisering och om någon faktiskt vågar säga emot är det viktigt att gå in och ge den personen sitt stöd. Det handlar om att svara sakligt på elaka kommentarer, hellre i en positiv ton än att gå in i själva diskussionen, och balansera upp kommentarsfältet. Det är inte omodernt att vara schysst, förklarar Maria Skarin.

Att ha gruppen bakom sig kan också göra att man lättare vågar gå in och skriva något i kommentarsfälten.

– Om man kommenterar någons hatiska åsikt får man ofta hat tillbaka. Men om någon i gruppen går in och gillar ens kommentar visar det andra att personen inte är ensam om sina åsikter. Det kan göra stor skillnad för den enskilde.

undefined
Genom nätverket "jagärhär" kan även den som vågar ge sig in i en infekterad debatt få stöd. "Det handlar om att vidga folks perspektiv", säger Maria Skarin.

Själv startade hon för en tid sedan en lokal grupp i Valdemarsvik, där hon bor, under namnet "Vi i Viken". Där försökte hon samla dem som ville ha schyssta kommentarsfält. Dock med tveksamt resultat.

– Det svåraste på sociala medier är just det jag kallar lokala sanningar. Sådana är svåra att säga emot och det är lätt att man blir "the bad guy" om man gör det, förklarar Maria.

Mest debatt tycker hon att det blir kring saker som är enkla att tycka till om, exempelvis fula byggnader eller saker som stör. Medan annat, som exempelvis en kommuns dåliga skolresultat, är känsligare och därmed inte skapar debatt. Trots att det är i de frågorna, som debatten borde finnas, tycker Maria.

Den största utmaningen med "sanningar" på internet, jämfört med i verkliga livet, är enligt Maria att ju fler ställen man ser dem på, desto troligare är det att man litar på att det som påstås faktiskt är sant. Även om man tror sig vara källkritisk kan det vara svårt att stå emot nyheter som får spridning på många olika platser. Där menar Maria att det problematiska är att ingen har något egentligt ansvar för att det som sägs är sant, utan det kräver mycket av mottagaren för att kunna faktagranska.

– Ibland blir det som att alla olika källor är lika mycket värda, oavsett om det är en åsikt, en faktauppgift eller ett lagförslag och det finns egentligen ingen på Internet som har ansvar för att oriktiga uppgifter inte sprids. Etablerade medier kan absolut spela en roll i det arbetet, men tyvärr är det inte tillräckligt.

undefined
Bakom en skärm är det lätt att framföra hatiska åsikter och skapa "lokala sanningar". När Maria Skarin ser sådant i sitt flöde på sociala medier, försöker hon ge stöd till den som blir ansatt.

Marias intresse i frågan har även lett henne till en uppsats i ämnet. Parallellt med sitt arbete som utbildningskoordinator för specialistsjuksköterskor läser hon en utbildning inom arbetsintegrerat lärande. Där skriver hon nu ett examensarbete om hur man kan lära av forskning. Vilket kan vara ett sätt att motverka att så kallade lokala sanningar ska uppstå.

– Jag tycker att det är intressant att förstå vad som formar människornas syn på sanningen, att det vi tror är sant inte bara formas av objektiv kunskap utan även på var vi befinner oss, säger Maria.

Personligt

Maria Skarin

Ålder: 46 år.

Bor: Valdemarsvik.

Familj: Sambo och tre barn, 5, 8 och 10 år gamla.

Gör: Utbildningskoordinator på Campus Västervik. Studerar dessutom en masterutbildning, "Work integrated political science" via Högskolan Väst.

Intressen: Familjen, tai chi, qigong och andlighet. Vara ute och promenera i skogen, katter, hästar, lära mig nya saker, läsa, diskutera.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!