De båda lärde känna varandra under utbildningen i möbel- och inredningssnickeri på Capellagården på Öland och Josef berättar att de har hållit kontakten sedan dess.
– Det här är ett projekt som legat och grott länge hos både Torkel och mig. När han fick möjlighet att överta den här tomten från sin pappa hörde Torkel av sig till mig och undrade om jag ville rita, säger Josef.
Att det skulle bli ett hus i trä var självklart, av flera anledningar. Dels för att det är ett viktigt material både för Josef och Torkel, och för att Torkel, som är möbelsnickare med egen verkstad, skulle kunna göra det mesta själv. Men också för att huset skulle passa in i landskapet, på berget bland träden.
– För mig var det naturligt att göra något som följde markens konturer. Men det var faktiskt svårt att få igenom och något vi fick kämpa för. Stadsbyggnadskontoret ville att vi skulle spränga in huset i berget och följa bergets konturer för att det skulle smälta in i landskapet på det sättet.
Men att spränga tycker Josef hade varit att göra ännu större åverkan på naturen.
Till slut fick de i alla fall som de ville och nu står det stora trähuset på pålar och liksom svävar över berget. Arkitekten och programledaren Gert Wingårdh beskriver det i programmet som en gigantisk trädkoja.
Josef berättar att han ritade många olika husvarianter, och först hade något enklare i tankarna.
– Men Torkel och hans sambo Ayla fastnade för den här idén.
Och sedan programmet sändes har Josef fått uppleva hur populärt det är.
– Mina möten den senaste veckan har alla börjat med att prata om Husdrömmar, skrattar han.
– Det engagerar folk.
Förutom att rita huset har Josef även designat en del av möblerna, som Torkel sedan har tillverkat.
– Det var roligt, jag ritar gärna möbler. Det var ju därför jag gick utbildningen på Capellagården en gång i tiden, säger Josef.
Hemma i huset i Lund har han en verkstad där han gärna snickrar och arbetar på idéer till nya möbler.
– Det hade varit kul att göra mer av.
Att han valde arkitektbanan var egentligen en slump. Josef gick samhällsprogrammet på Västerviks gymnasium och när han gick i trean var han på ett besök hos syo-konsulenten, som det hette på den tiden.
– Det fanns en lista med yrken som började på A, och jag läste Arkitekt, undrar vad det innebär.
Han började läsa på och tyckte det verkade spännande, så han skaffade sig sommarjobb på Atrio arkitekter i Västervik.
– Och när jag hade varit där och känt på det ville jag det ännu mer.
Så han sökte sig till Chalmers i Göteborg. Där fick han göra praktiska inträdesprov som gjorde att han kom in på utbildningen.
– Den var jättekul. Den var en njutning hela tiden. Men den var tuff på det sättet att man jobbar ganska mycket själv, man gör projekt och sedan presenterar man dem för kritiker och så får man se om man har lyckats.
Under en tid tog han en paus i utbildningen för att bygga sin pappas, konstnären Jan Wiberg, ateljé i Västervik.
– Jag hade precis läst en kurs i ekologiskt byggande, så jag hade en idé om att bygga den med återvunnet material. Jag åkte runt och tittade på nedgångna byggnader i trakten och bad om att få ta tillvara material och så ritade efter det jag hittade.
Efter utbildningen hamnade han på arkitektbyrå i Stockholm. Där fick han frågan av en av sina chefer om han ville följa med till Öland för ett besök på Capellagården som kritiker.
– Då blev jag så himla sugen på att själv lära mig möbelsnickeri att jag tog en sommarkurs och sen sökte jag utbildningen.
Det blev två år på skolan, men Josef valde bort det tredje året, eftersom han inte hade planer på att göra gesällprov och ägna sig helt och hållet åt möbelsnickeri.
– Ja, och så hade jag inte råd att gå där ett år till, säger han.
Det var också kärleken som drog. Under den här tiden hade han träffat sin blivande hustru Celestina, som bodde i Malmö.
– Det kändes rätt att flytta efter henne. Vi bodde i Malmö i 6-7 år och sedan flyttade vi till Lund och där har vi bott sedan dess.
Josef har inte släppt Västervik helt och hållet, dels har han förstås sina föräldrar och sin syster med familj här, men han och hans familj har också ett sommarhus i skärgården, på Lilla Rätö.
– Det har vi byggt själva, eller vi håller fortfarande på och bygger. Vi har en huvudbyggnad, och i nästa etapp blir det en gäststuga. Efter det kanske vi kan få våra sovdelar. Men det är härligt och hela familjen trivs här.