Till min gode vän Hansi Schwarz.
Under många år har vi varit vänner och en samhörighet hos oss båda har växt fram.
Vi träffades för många år sedan då jag blev din hyresgäst. Det blå huset på Strömsgatan, huset där vi alla träffades när du var i stan. Även fast det var länge sedan jag flyttade ut så var det där det blev många träffar med både arbetsmöten och trevliga fester.
Vår kontakt som började med bostaden, utökades med visfestivalen och som sedan övergick till en vänskap som bestod av så mycket mer. Trots vår åldersskillnad så fann vi varandra, tyckte och tänkte lika i stort som smått. Tyckte om bilar, det goda livet, en stund i bastun, god mat och en öl att dricka. Vi gjorde resor tillsammans, inom och visfestivalen och till ditt kära Tyskland. En resa som planerades hann vi inte göra med tanken på det värmer ändå.
Du trivdes bra i Västervik både på Strömsgatan och på Gränsö och var gärna här under olika delar av året, inte bara under festivalen. Min familj, fru och barn tyckte mycket om dig och din fru Maj. Ni var två personer som vi gärna hade över på middag och umgicks med. Jag lärde även känna dina barn och jag vet du var stolt över dem.
Visgfestivalen var ju den gemensamma nämnaren och mycket arbete har lagts ned på detta. Alla vet att det var ditt livsverk och din önskan var att den skulle fortsätta utan dig.
Mycket arbete återstår nu när vi ska försöka göra det arbete som du vigde ditt liv åt. Men jag vet att du finns med oss och ger oss en vägledande hand på vägen.
Vi såg alla hur din sjukdom försvagade dig med du gav aldrig upp hoppet trots din smärta. Det enda som tröstar i sorgen är att du nu slipper ha ont. Jag och min familj saknar dig med så många andra, du lämnar ett stort tomrum efter dig.
Tack Hansi för vår vänskap.
Din vän