Kalle Henriksson har en del att berätta om bilden, som kommer från boken av VT:s gamle fotograf Tor Wiklund: Boken heter just det: "Tor Wiklund Västervik Fotografi".
Kalle Henriksson berättat att fartyget "Fenja" var en typisk "bakladdare, det vill säga att kommandobryggan, byssan, personalutrymmen och maskinen låg akterut.
På bilden ser vi den högra kranen som gick på räls lyfta ombord en pappersrulle från Pappersbruket i Västervik. Den vänstra kranen gick på gummihjul. I fören på fartyget ser vi, både på babord och styrbord patentankare i var sitt klys.
– Fartyget gick regelbundet till Grangemouth i Skottland med hudar och pappersmassa från Norrköping, boxboards (avsedda för tillverkning av whiskeylådor) från Kalmar samt papp från Västervik, berättar Gunnar Sandberg som vi också konsluterat.
Fenja ägdes av Västerviksrederiet Eystrasalt*. Rederiet hade inte mindre än tre båtar, som under åren bar namnet Fenja och ett par andra som också börjar med ett F: Fereja och Ferjo, till exempel. Fartyget på bilden var det sista som med namnet Fenja. Hon var byggd på det tyska varvet Hamburg-Neunfelde.
Sista Fenja var en utomordentlig båt med goda sjöegenskaper, enligt Ernst Dunér som berättar sina minnen i Tjustbygden 1983.
1966 började Dunér närmar sig pensionen. Han och hans kollegor diskuterade om det inte var dags att sälja Fenja och kanske hela rederiet.I november 1966 överrog skeppsredaren Lennart Kihlberg i Göteborg Eystrasalts aktiestock och Fenja seglade vidare under andra namn.