Demonstrationer var en del av vardagen pĂ„ 1970-talet, menar skribenten som uppmanar unga att engagera sig i politik, kultur, föreningsliv â ja allt som gynnar samhĂ€llsbygget.
Jag gick i ett 1:a-majtÄg i Är pÄ en liten ort utanför VÀstervik. Ett jÀttefint arrangemang med en engagerad ung talare som Äkt buss frÄn Stockholm, en hÀrlig trubadur och smörgÄstÄrta i ortens minnesfyllda Folkets Hus. Vi var ett 30-tal mötesdeltagare med en medelÄlder runt 70 Är.
Jag vet förstÄs att det var stor uppslutning pÄ mÄnga andra hÄll men ÀndÄ kÀnns utvecklingen sorglig. Och den sorgliga tanken fortsÀtter med att det var lÀttare förr. NÀr jag var ung trodde vi verkligen pÄ att samhÀllet, ja vÀrlden, kunde bli bÀttre om vi var mÄnga som slöt upp och engagerade oss tillsammans, politiskt och i föreningslivet, genom aktiviteter, diskussioner, kultur, studiecirklar. Och det var sjÀlvklart att uttrycka sina Äsikter synligt pÄ gatorna i demonstrationer och pÄ möten.
NÀr jag lÀste pÄ universitetet i UmeÄ pÄ 70-talet kunde en lördag se ut sÄ hÀr: tvÄ-tre demonstrationstÄg pÄ förmiddagen, USA ut ur Vietnam, Ned med juntan i Chile, Mot utökade barngrupper pÄ förskolorna, Mer bidrag till kulturen! Efter demonstrationerna var det allspel pÄ Stora Torget med föreningen Gnid och Drag för alla som lÀrt sig ett par folkmusiklÄtar pÄ nÄgot instrument. Och sen blev det fika pÄ nÄgot av stadens kondis. Politik, kultur och umgÀnge i skön blandning. Framför allt blev det mÄnga fysiska möten mellan mÀnniskor dÀr vi diskuterade samhÀllet, kulturen, orÀttvisorna i vÀrlden. Plus Björklöven hockey emellanÄt.
Nu har jag lÀtt för att bli nostalgisk och riskerar bli sedd mer som en sur Àn arg gubbe. Jag vet ju alldeles för lite om hur, speciellt unga, mÀnniskor aktiverar sig i samhÀllsfrÄgor idag. Engagemanget finns förstÄs men sker pÄ andra sÀtt Àn pÄ 70-talet. NÀtverksaktivismen pÄ Internet Àr sÀkert stor, miljöfrÄgor drivs ju i mÄnga olika forum, idéer sprids över nationsgrÀnser. Men i min lilla stad har jag svÄrt att se sÄ mycket av uttrycken.
Dagen efter frÄn 1:a-majhelgen lÀser jag dÀrför lokaltidningen för att leta efter motkrafter. Motkrafter till passivisering, kommersialisering av fritiden, kulturprivatiserad tv-konsumtion, nÀtberoende med spel och trösthandlande.
Jag blir glad över mycket jag fÄr lÀsa. En nystartad trÀdgÄrdsgrupp planterar vÀxter i det som ska bli en ekologiskt odlad inspirationsplats pÄ föreningsgÄrden MarsbÀcken! Valborgsfirandet blir succé med mycket folk pÄ stan!
En grupp tjejer gör en hÀrlig eldshow med facklor och tÀndningen av brasan blir till ett verkligt fyrverkeri, utan tungmetaller.
Manskören sprider vÄrsÄnger med darr pÄ rösten och gulnade studentmössor, precis som det alltid har varit. Bokhandlaren i stan hÄller ett flammande tal till VÀsterviksborna som gör alla stolta.
Kulturskolan hÄller vÄrsoaré med 120 unga dansare i en sprakande förestÀllning.
RevygÀngets dansnummer nomineras till semifinal i revy-SM.
Och alla fotbollsmatcher som spelas. Vilket engagemang! ApropĂ„ fotboll â Sverige Ă€r ett av fĂ„ lĂ€nder dĂ€r fotboll bedrivs i demokratiska föreningar med medlemsinflytande. Ute i vĂ€rlden Ă€r de stora fotbollsligorna renodlade underhĂ„llningsindustrier dĂ€r Ă€garna styr tillsammans med agenter som styr över spelarna.
Men alla de Ă„hörare som kom till Stadsparken i VĂ€stervik 1:a maj för att lyssna pĂ„ Stefan Löfven var inte ditfixade eller betalda. SĂ„ hĂ€r tröstetĂ€nker jag ibland för att inte förlora hoppet om vĂ„rt samhĂ€lleâŠ
Lasse Ăvling.
SjĂ€lv glĂ€ds jag just nu Ă„t att vara med i amatörteaterföreningen Teaterskeppets sommarlustspel som spelas i midsommartid pĂ„ FĂ€ngelsetorget. Föreningen som ett gĂ€ng startade 1987 har spelat hundratals olika pjĂ€ser av alla slag sen dess. Unga och gamla â alla Ă€r vĂ€lkomna till samskapande och engagemang. Vi jobbar med amatörteater utifrĂ„n idĂ©n att alla som vill ska fĂ„ vara med, pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. SĂ„ mĂ„nga gĂ„nger har jag tĂ€nkt att det som sker i vĂ„ra teaterprojekt Ă€r för mĂ„nga personer bĂ€ttre Ă€n terapi. Och dessutom bidrar förestĂ€llningarna till att ge omsorg om vĂ„rt gemensamma lokalsamhĂ€lle.
SÄ jag uppmuntrar dig lÀsare, Àr du minsta sugen, sök upp en amatörteaterförening eller starta en sjÀlv med nÄgra vÀnner! Vi behöver mer samskapande, mer kulturskapande och mer uttryckarglÀdje! SjÀlv ska jag nyfiket undersöka mer av hur och i vad unga mÀnniskor engagerar sig idag.