Vi har alla uttryck vi älskar att använda. Och lika många som vi hatar att höra. Ibland är det som om de sprider sig som en löpeld bara för att de kan.
Märkte ni att jag både i ingressen och i första stycket av denna text redan har använt en del av dessa slitna uttryck? "I alla möjliga och omöjliga sammanhang", "sprider sig som en löpeld" och "bara för att de kan" är visserligen inte uttryck jag direkt retar mig på, men det kanske någon annan gör.
Hur mycket man hatar ett uttryck hänger förmodligen ihop med i vilket sammanhang det används. Som när jag och min man under många år letade hus och just förlorat vår sjuttielfte budgivning och hängde läpp. Bara för att få ett uppmuntrande: "Men då var det nog inte meningen att ni skulle ha det där huset" till tröst. Eller inte bara ett. Jag tror att nästan alla vi över huvud taget beklagade oss för använde det här uttrycket. Som att husletandet handlade om någon slags ödesgrej, att det fanns ett hus som bara stod och väntade på att just vår familj skulle flytta in.
Nåväl, till slut fick vi vårt efterlängtade hus. Där bor vi nu och trivs som fisken i vattnet så det var absolut värt att vänta på. (Se där, ytterligare ett par klyschiga uttryck som jag lite fint kastade in i meningen).
Det finns uttryck som är värre än ovanstående och som inte bara retar litegrann. Det är de uttryck som används för att totalt döda en diskussion med en person som har en annan åsikt. De används företrädesvis av chefer på olika nivåer, och kan vara uttryck för härskarteknik. Märk väl att de inte behöver vara det. Det kan lika gärna vara så att man i chefsskolan lärt sig att använda dessa uttryck när diskussionen nått en punkt då man inte kommer längre.
Det första, och värsta är: "Jag hör vad du säger". Vad betyder det, liksom? Att du hört vad jag sagt, men fullständigt skiter i det? Så känner åtminstone jag det varenda gång jag blir avspisad med den formuleringen och jag tror inte att jag är ensam i den känslan.
En annan är "Jag ska ta med mig dina åsikter". Ta med vart? Till ett annat möte? En annan diskussion? Till nästa gång vi ses? Det ger absolut ingen fingervisning om huruvida chefen, eller vem som nu har sagt det, har tagit till sig något av det man har sagt.
Nej, då är det bättre att åtminstone vara lite rolig och använda ett uttryck jag lärt mig älska från familjefilmen om hundhjälten Bolt. "Vi sätter en nål i den här diskussionen och tar inte ner den förrän vi har tänkt färdigt". Det ger åtminstone ett löfte om att diskussionen någon gång kan tänkas öppna igen.
Vilka är era favorit-hat-uttryck? Jag vill gärna veta? Mejla till marie.kerrolf@vt.se och berätta!