När man kommer sjövägen till Solstadström ligger där en holme som heter Blanke-holme. Sägnen säger att drottning Blanka besökte platsen 1400–1500 talet. Själva Solstadström har fått sitt namn dels av stamfastigheten Solsta, dels av den ström som delar byn. Marströmmen gör att Oskarshamns och Västerviks kommun har var sin del.
På 1800-talet var Solstadström en betydande utskeppningshamn, för skogs- och lantbruksprodukter. Under 1900-talet växte Stolstadström i betydelse då flera industrier kom till.
1917–18 byggdes ett modernt sågverk på Notudden med lådfabrik och ett fönsterglasbruk med manuell blåsning av fönsterglas. Ägare var AB Misterhult-Nässjö.
Sågen kom igång 1919. 1927 blev det konkurs. Glasbruket gick i konkurs 1930. Bolaget byggde även arbetarekaserner, fem på Höjden, tre på glasbruksområdet och två stycken på Glasbacken. Det fanns även en matservering för de anställda. Det blev ett hårt slag för Solstadström när såg och glasbruk försvann.
Om vi återvänder till slutet av 1800-talet, 1877 fick Solstadström reguljär ångbåtstrafik.
SS Borgholm trafikerade Kalmar–Oskarshamn–Västervik. Senare kom SS Jarl att trafikera sträckan Oskarshamn–Västervik. Honn anlöpte även mindre hamnar mellan orterna.
Det fanns även skutor som hade hemmahamn i Solstadström. T.ex. Ann-Sofi, Trio och Olga, hon fanns kvar på 1960-talet.
Frakterna var främst ved och ekbark till Gävle samt virke, ektimmer, pitprops (gruvstöttor) och spannmål till England. De som seglade på England hade troligtvis kol med hem. Det har funnits många små verksamheter
i samhället. Fem affärer samtidigt, garverier, två cafeér, bageri, mejeri, åkerier, bilverkstad, telegraf, bank, post och frisör.
Ivan Sällberg var frisör och en mångkunnig man. Han lagade klockor och var en duktig konstnär. Hans trädgård var full av gjutna figurer. Det kom busslaster med folk för att titta på hans konst. Allt är idag
borta utom en – vår kung som står i strömmen och fiskar.
Det fanns även ett livligt föreningsliv i byn; gymnastikförening, Röda Korset, skytteförening med flera. Folkets Park finns ännu kvar. Den är av det enkla slaget och värd att bevara åt eftervärlden.
Det finns inte många kvar i Sverige.
En udda förening var Solstadsströms Gatubelysningsförening. Den bildades 1961 med bidrag från Hjorteds kommun med 10 000 kronor, från Misterhults kommun med 6 000 kronor och från
Röda Korset 1914.55, Misterhults sparbank gav ett lån på 600, Solstadströms GI lämnade en gåva på 850.
Varje fastighetsägare lämnade 100, Totalkostnad var 23 664 kronor. Driftkostnaden klarades med en avgift på 10 kronor per fastighet samt genom lotterier och fester tillsammans med Folketspark. Lampbytena klarades av med en lång stång med en gummitratt, ett inte enkelt balansjobb. Efter att Hjorteds kommun övertog anläggningen 1969 med drift och underhåll avregistrerades föreningen 1974.