"På mammas gata" väckte intresse i Gamleby

– På 20-30-talen bodde runt 200 personer i södra Hagaområdet i Gamleby, i det området som är rivet bodde runt 80 personer. I slutet av 1920-talet flyttade över 20 ungdomar i 20 årsåldern till Stockholm för att det inte fanns arbete.

Roland Karlsson berättade minnen från Gamleby.

Roland Karlsson berättade minnen från Gamleby.

Foto: Erik Augustsson

Minnen2014-03-22 15:55

Roland Karlsson, 88 år, är en Gamlebyprofil för den äldre generationen både som rörmontör under många år och fotbollspelare i GIF på 40- och 50-talet.

Han växte upp i området som kallades södra Haga, "Nybygget". Det var ett område med ett 15-tal hus och smågårdar som alla är rivna sedan flera årtionden. Men minnena lever.

– Far min ville att jag skulle hjälpa till med vedhuggningen men jag hade bara fotboll i skallen, så det blev snabbt huggen ved och sedan "skende" jag till fotbollsplanen. Den utgjordes av en gårdsplan där det fanns fyra stolpar, två på var sida. Mellan dessa gick tvättlinor och ni kan förstå att det blev liv på mor när det hängde tvätt där medan vi grabbar "spelte boll".

Minnena och kunskapen om sin barndomskvarter är lika genuina som den charmiga Gamlebydialekten!

Området Roland växte upp i ligger mellan södra delen av Hagagatan och gamla Västerviksvägen. I dag ligger flera hyreshus i området, bland andra seniorboendet Hannahuset.

Det sistnämnda huset och dess föreståndare Mattias Holm stod som inbjudare till samlingen under onsdagseftermiddagen under rubriken "På mammas gata" som drog över 40 intressserade Gamlebybor.

Det blev en del kära återseenden. Gamla skolkamrater och grannar möttes och delade livligt med sig av sina minnen. Det var en blandad publik av unga och äldre, nyinflyttade och de som bott i "bynn" hela livet.

– Det fanns fem sågverk i Gamleby på den tiden, två större och tre mindre. Det skeppades massaved till England och hyvlat virke till andra länder ute i Europa. Hamnen i Gamleby var livaktig och en av de största på ostkusten. I södra Hagaområdet bodde många sågverks- och tegelbruksarbetare. Bruket nere vid Hammar, nära campingen, skeppade ut sitt tegel från en egen brygga. Bland andra yrkesgrupper i Rolands barndomskvarter fanns snickare, korgmakare, brunnsborrare och området hade en egen handelsträdgård. Innehavare sålde sina varor på torget på lördagarna. För övrigt fanns ingen affär i området, förutom en mjölkkiosk. Närmaste affär var konsum på Järnvägsgatan. Några riktiga gator i södra Hagaområdet fanns egentligen inte förrän på 1930-talet. Då byggdes Hagagatan, Åsgatan och gatorna runt Hagahöjden.

– De anlades som nödhjälpsarbete under massarbetslöshetens dagar. Förtjänsten var 50 kr i veckan!

Det var bergiga tomter i området men alla hade en egen odling i trädgården samt en husgris. Det betydde mycket för självhushållet, konstaterade Roland Karlsson.

Roland utförde en kulturgärning då han som nybliven pensionär 1994 ritade upp kartor över området, de tomter och hus som inte finns längre. Dessa unika kartor kunde besökarna ta del av. Flera personer kände igen sina barndomshem.

Arbetet som rörmontör, under det att fjärrvärmenätet byggdes ut, gav honom tillgång till kartor som han sedan utgick ifrån när han ritade upp södra Hagaområdet och "Nybygget". En omgång av kartorna har även skänkts till Gamleby hembyggdsförening sedan tidigare. I samlingen deltog flera från föreningen och bidrog med kompletterande fakta och minnen efter Roland Karlssons föreläsning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om