Det var ingen stor hjärtinfarkt, men ändå en chockartad upplevelse för Bengt, som då var 60 år gammal.
Han fick delta i ett projekt och ta sprutor i magen morgon och kväll i tre månaders tid. Först efteråt fick han veta att han ingick i den grupp som hade fått ett verksamt medel mot blodproppar, och inte placebo. Fragmin hette det.
Sedan dess mår han bra och behöver bara ta det blodförtunnande medlet Trombyl.
Säkert har träningen gjort sitt till. Bengt började nämligen åka inlines ganska flitigt, när han hade återhämtat sig efter hjärtinfarkten. Under lång tid har han åkt två-tre gånger i veckan under sommarhalvåret.
Enligt Bengt är det inte bara bra motion för kroppen.
- Det håller hjärnan igång. Man måste vara skärpt och se var det kommer ut vägar och samtidigt ta hänsyn till annan trafik.
Mest åker han på cykelbanorna. Då kör han som om han vore en fotgängare och håller sig på vänstersidan, så att han ser bilarna och kan "göra sig smal" när de ska förbi. Annars tar ju skären en hel del plats på vägen.
Bengt har alltid hjälm när han är ute på sina inlines, liksom skydd för handleder, knän och armbågar. Men han har varit ganska förskonad från värre olyckor.
En gång fick han väja för två små cyklande barn. Då hamnade han i en vattenpöl och sedan rätt i ett björnbärssnår.
Det gäller att se upp. Han åker inte gärna nedför, om det är en smal gata, eftersom han inte brukar använda bromsen, utan hellre ser till att han har plats att göra en sväng.
Men uppför kör han gärna, till exempel Breviksvägen upp till stora infartsrondellen.
- Det är det man får kondition av.
Hustrun Anita var med ute och åkte i början, men inte nu längre. Hon säger själv att hon är lite mer försiktig.
Bengt är äventyrligare. Men på senare tid har han med sig en mobiltelefon när han är ute, ifall olyckan skulle vara framme.
Efter närmare 50 år som målare med stressigt ackordsarbete tar han nu hand om sitt hjärta och ser till att motionera.
- Det är bra att hålla sig igång. Sedan träffar man lite folk när man är ute och åker, säger han.