Byvandring till Källgubbens koja
Odensvi Hembygdsförening har haft sin årliga byvandring som bland annat gick till luffarkojan i Lilla Snällebo Skälhem.
Jättegrytor. Vid Jansbo finns så kallade jättegrytor, formationer som uppstått under istiden.
Foto:
Inte långt därifrån ligger Myskahult, dagsverkstorp sedan 1713. Torpet såldes av lagman Granschoug, troligen 1781, och ägaren fick betala frälseränta med 17,65 riksdaler per år till Stora Skälhem. Sista brukarna var Anna och Alma Svensson som tog över efter sina föräldrar. År 1970 blåste en stor gran, som var 120 år, ner i närheten. Den var 38,5 m lång och mätte 3,4 m i brösthöjd. Hela trädet innehöll 9 m3 virke. En planka och rotbiten finns i hembygdsföreningens samlingar.
Nästa stopp var i Snällebo hage där ett stenmonument (kanske en skälsten) besågs. I Skälhem fanns en baptistförening "Daggdroppen" som ordnade sommarmöten på Snällebo loge med massor av folk.
Så var det dags för kafferast och det intogs där luffaren Högström eller Källgubben från Öland hade sin bostad vid Lilla Snällebo.
Hans specialitet var att leta vatten. När han kom till en plats där man ville veta var man skulle gräva en brunn, gick han fram och tillbaka med en slagruta.
Där denna gjorde utslag satte han upp en stake som talade om på vilket djup vattnet fanns. Slagrutan bestod av en färsk trädgren med klyka.
Han hade en underlig klädsel, en kostym som han hade sytt och lagade själv med ulltrådar som han inte drog år utan det såg ut som en ryamatta. Kostymen hade han på sig både sommar och vinter. Om någon frågade om det inte var varmt att ha den på om sommaren svarade han: håller den av för kyla så håller den av för värme.
Hans bostad bestod av en koja byggd av störar täckta med granris och jord och där bodde han tidvis.
Ibland fick han främmande i form av ormar som kom in, och då måste han bygga nytt.
Därefter fortsatte gruppen till den gamla festplatsen Olstorp. Där finns det bara lite rester kvar, bland annat plintar vid scenen. Färden gick vidare till Ernstbo, dagsverkstorp sedan 1713. Torpet är omgivet av stora flyttblock. Jordbruket lades ner på 1930-talet.
Ytterligare tre platser skulle besökas. Den första var Hällera väster om Skälhems nedlagda skola.
Det var backstuga 1866 och beboddes av en skräddare. Kaneberg var dagsverkstorp sedan 1791. År 1805 betecknades det som risbygge det vill säga. en nyodling.
Vid Kaneberg fanns en ambulerande såg som drevs med råoljmotor. Sågning ägde rum 1935 och 1936 under vintrarna.
Sista besöket gjordes vid Jansbo, dagsverkstorp under Hysinge sedan 1866. Den siste som brukade stället var handarbetslärarinnan Hilda Svensson. Där finns också två jättegrytor c:a 40 cm i diameter. Den ena är 60 cm djup. Det är formationer som uppstått genom att stenar legat och snurrat i vatten under istiden.
Så jobbar vi med nyheter