De sågs igen efter många år

Gladhammars skola var i bruk 1915-1965. På lördagen var det återträff med över 70 tidigare elever och en lärare, Kerstin Larsson, på skolan.

Barndomsvännerna från Fårhult, Agnetha Adolfsson och Monika Brandborg, hade inte setts sedan 50-talet.

Barndomsvännerna från Fårhult, Agnetha Adolfsson och Monika Brandborg, hade inte setts sedan 50-talet.

Foto: Magnus Karlsson

Västervik2012-08-13 00:00

För tio år sedan hade de också en återträff, men då var det dubbelt så många som kom.

Men om man räknar bort alla som har gått bort under de här åren, eller som var för sjuka för att kunna komma, var det en nästan hundraprocentig uppslutning, enligt Anita Svensson. Det var hon som arrangerade återträffen, tillsammans med Anitha Johansson, Siv Karlsson, Håkan Storm, Jerry Johansson och Conny Tyrberg.

- Det blir mycket skratt, tårar och glädje. Förra gången höll vi på till klockan 03, tror jag, men det gör vi nog inte i år. Alla har ju blivit tio år äldre, sa Anita Svensson.

De forna skolkamraterna samlades först på kyrkbacken, för att sedan hälsas välkomna inne i kyrkan av Conny Tyrberg, även han elev på skolan en gång i tiden.

Där bjöds de också på sång och musik av Lars och Katarina Nilsson. Anitha Johansson tände ett ljus för dem som gått bort under åren.

Sedan bar det av upp till församlingshemmet, den gamla skolan. Efter bild på trappan för VT:s räkning, fortsatte träffen med buffé och mera musik inomhus. Per-Olof Andersson spelade då dragspel.

Bertil Lundén berättade om projektet Gladhammars gruvor, som uppgavs vara en av de största händelserna i Gladhammar sedan förra skolträffen.

Anita Svensson, som gick i Gladhammars skola på 50-talet, berättar att hon växte upp på Sundsholm. Hon minns att skolbarnen regelbundet badade bastu i Lunds by på lördagarna och att det var jättegod skolmat.

Maten lagades naturligtvis på plats. Tre damer turades om med detta: Olga Storm, Valborg Johansson och Elin Pettersson.

Någon minns att det var ganska strängt vid maten. De skulle alltid äta upp.

VT lämnar de församlade i ett surr av samtal, både om minnen och om allt som hänt sedan de möttes sist. Några av dem hade inte setts sedan skoltiden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om