â Ja, det kan ju förstĂ„s bero pĂ„ att jag inte hade sĂ„ mycket Ă€nnu, sĂ€ger Edvin.
â Jag hade 14-15 slevar och en del smörknivar.
Edvin Àr 20 Är gammal och född och uppvuxen i VÀstervik. HÀr bor han ute vid HÀsthagen med sin familj och för att fÄ plats med sin nya hobby har han röjt ur en bod pÄ gÄrden.
â Jag blev sjuk i somras, sĂ„ jag kunde inte trĂ€ffa vĂ€nner eller spela piano som jag brukar, eftersom jag inte hade tillgĂ„ng till nĂ„got. SĂ„ det blev som ett litet projekt att rusta upp den hĂ€r boden.
Redan innan dess hade Edvin gett sig pÄ att tÀlja lite, men det var i björk och ett ganska hÄrt jobb, sÄ han lade ner det projektet. Men sÄ började han igen, mest med körsbÀr och lind den hÀr gÄngen och nu gick det bÀttre. Han började tÀlja smörknivar och slevar och slipade dem för hand med sandpapper.
â Och nĂ€r jag kĂ€nde att det blev för kĂ€mpigt att sitta med morakniv och sandpapper investerade jag i en bandsĂ„g och en bandslip. Inga dyra grejer, men de underlĂ€ttar arbetet.
För Edvin Àr det första gÄngen han har gett sig pÄ nÄgot liknande och han vet egentligen inte var idén kom ifrÄn. Senast han gjorde en smörkniv var i slöjden nÀr han gick i skolan. Men han berÀttar att han har möbelsnickare i slÀkten.
â Och jag har alltid varit intresserad av hantverk och att skapa. NĂ€r jag spelar piano skriver jag ofta egna lĂ„tar. Och jag mĂ„lar. Fast det Ă€r jag inte sĂ„ bra pĂ„.
PÄ gymnasiet gick han dÀremot en teoretisk utbildning, samhÀllsprogrammet, nÄgot han kan Ängra lite i dag.
â Jag borde ha gĂ„tt nĂ„got mer kreativt, som estet. Jag har spelat piano i fyra-fem Ă„r, det Ă€r nĂ„t jag Ă€r bra pĂ„ och vill fortsĂ€tta med. Jag skulle till exempel kunna tĂ€nka mig att bli musiklĂ€rare. Men jag blir ingen konsertpianist, det har jag inte tĂ„lamod till, sĂ€ger han och skrattar.
TrÀsnideriet tycker han Àr roligt, men föredrar att hÄlla det pÄ en hobbynivÄ.
â Jag tror att det skulle vara svĂ„rt att leva pĂ„.
Ăn sĂ„ lĂ€nge har det mest varit slĂ€ktingar som frĂ„gat efter en slev eller en smörkniv, men sĂ„ fick han möjlighet att stĂ€lla upp ett bord och sĂ€lja sina alster vid Smultronboda gĂ„rd under Smaka pĂ„ Tjust.
â Jag kĂ€nner de som har Smultronboda och frĂ„gade om jag fick ha en plats att sĂ€lja mina trĂ€grejer pĂ„. Det var jĂ€tteroligt. Och det roligaste av allt var att kunna sĂ€ga att det hĂ€r Ă€r en smörkniv gjord av körsbĂ€rstrĂ€ frĂ„n HĂ€sthagen.
â Och ingen av mina slevar eller knivar ser exakt ut som nĂ„gon annan, alla Ă€r olika.
Tekniken för att tillverka slevarna och smörknivarna arbetar Edvin fortfarande pÄ. Han provar sig fram för att lÀra sig det bÀsta sÀttet och hur det funkar för honom. Han testar olika designer och kÀnner efter vad som ligger bra i handen.
Och eftersom det hÀr Àr just en hobby kan han lÄta det ta sin tid. Blir han inte nöjd gör han om och blir det ÀndÄ inte bra förpassas det till slut till spillhögen, som sedan blir tÀndved för brasan.
â Jag vill att det ska bli bra. Jag har inte brĂ„ttom.
â Fast lite brĂ„ttom har jag visst nu, för jag har fĂ„tt plats pĂ„ en julmarknad i Gamleby, sĂ„ nu mĂ„ste jag börja göra lite saker sĂ„ att jag har nĂ„got att sĂ€lja.
I boden ligger ett gÀng trÀdstubbar staplade. De Àr frÄn en lind i Södermanland som en kompis till Edvins mamma just sÄgat ner och skÀnkt till Edvin. Men favorittrÀslaget Àr ÀndÄ körsbÀr.
â Det blir sĂ„ vackert. Jag har trĂ€ frĂ„n ett körsbĂ€rstrĂ€d pĂ„ gĂ„rden och det Ă€r tvĂ„fĂ€rgat. SĂ„ jag har fĂ„tt frĂ„gor om jag har limmat ihop tvĂ„ olika sorters trĂ€slag, men det har jag inte, det kommer frĂ„n samma trĂ€d.