För den tiden och under dåtidens primitiva förutsättningar, var det Sveriges hittills största internationella scoutläger genomfört den 12–22 juli 1946 på Gränsö med det officiella namnet Gränsölägret 1946.
Trots elände och kaos i det krigshärjade Europa fanns det ungdomar knutna till scoutrörelsen som genom Sveriges scoutförbund nu gavs möjligheten att bryta sin påtvingade isolering och få komma till ett land som förskonats från sönderbombade städer och utarmad landsbygd.
Av de sammanlagt 8 000 scouter (varav 1 000 sjöscouter) som deltog i lägret kom drygt 700 deltagare från 11 olika nationer; Norge, Danmark, Finland, Belgien, Holland, Frankrike, Polen, Schweiz, Tjeckoslovakien, England och Skottland.
Förutsättningarna för lägrets genomförande var att transporterna och logistiken fungerade för alla unga deltagare som skulle resa till Västervik inrikes och utrikes ifrån. Här utgjorde SJ en viktig transportlänk som med extra tåg och vagnar klarade av att frakta majoriteten av alla de förväntansfulla deltagarna till järnvägsstationen i Västervik. Från Finland anlände scouterna med båten Wellamo till stadens hamn. Sjöscouterna anlände till Lucernafjärden och Gränsö efter en seglats utmed kusterna i 45 segelbåtar.
Västerviks stad visade mycket stor gästfrihet och gjorde allt för att underlätta organisationen av lägret. Att förse 8 000 hungriga ungdomar med mat och dryck under två veckors tid måste ha varit en krävande uppgift för staden och de 250 personer som var involverade i det dagliga arbetet. Varje morgon konsumerades 12 000 liter mjölk och under lägerperioden konsumerades 2 100 meter korv samt hanterades 300 000 kilo matvaror.
Stöd kom också från försvarsmakten i form av sex verkstadstält från Bråvalla flygflottilj, 100 tälthyddor modell 39 från Arméförvaltningen samt två kilometer rep för avspärrning.
Förutsättningen för valet av Gränsö som lägerplats var, förutom dess natursköna läge nära hav och stad, att dåvarande ägaren till Gränsö med residenset Gränsö slott, Baron Georg Fleetwood, välvilligt ställt ett område om tre gånger en kilometer till scoutlägerorganisationens förfogande (nutida bebyggelse på Gränsö fanns ju inte vid denna tid).
Lägret organiserades i olika områden utifrån en fantasifull plan och karta där Gränsö förvandlades till ett område befolkat av indianer, cowboys, pirater och vikingar fördelade på lägerplatser som Dackeröset, Prärien, Jaktberget, Sjungande dalen, Totemplatån med flera. Scoutchefens rådplats låg på Pampas (nuvarande Bondbacken, mittemot Gränsö slott). I en vik nära Lillön på östra sidan av Gränsö, under scoutlägret döpt till ”Stora plasket”, arrangerades simtävlingar och badlekar.
Sjöscouterna hade alla sina segelbåtar förtöjda utmed en gemensam brygga mot Lucernafjärden vid det öppna lägerområdet söder om Gränsö slott. Läget organiserades även med viktiga funktioner som bank, post, telefonstation, polisstation och godiskiosk. Lägerstaben bestod av en lägerchef, vice lägerchef, stabschef, personalchef, förläggningschef, förplägnadschef, transportchef, programchef, ekonomichef, gästchef och sjukvårdschef.
Trots nästan total dominans av pojkscouter, deltog även 200 flickscouter som vargungeledarinnor. De bodde på en egen ö, Akelaön (nuvarande Ekholmen framför Gränsö slott).
Greve Folke Bernadotte var vid den här tiden scoutchef och styrelseordförande i Sveriges scoutförbund (1937–1948). I egenskap av lägerchef förrättade Folke Bernadotte den högtidliga invigningen av Gränsölägret den 12 juli på Pampas (Bondbacken) inför 8 000 scouter med hundratals fanor från alla deltagande nationer. Därefter följde lägerdagar fyllda av upplevelser, tävlingar på lek och allvar. Gränsömästerskapens patrulltävling var den största och viktigaste tävlingen.
Ett gemensamt besök till Västervik anordnades med avslutande fotbollsmatch på Bökensved, inför sällan skådad storpublik, mellan Västerviks stadsfullmäktige och lägerledningen. Folke Bernadotte var målvakt och ”scoutprinsen” Gustav Adolf (far till vår nuvarande kung) spelade center. ”Sydländska scener” lär ha utspelats på planen när lägerledningen fastställde slutresultatet 3–1.
Författaren och professorn Stig Hadenius (deltog själv som ung scout i Gränsölägret) skriver följande i sin bok om Folke Bernadotte:
Vid det första stora internationella scoutlägret efter kriget på Gränsö var arvprins Gustaf Adolf i egenskap av ordförande i Sveriges scoutunion, lägerchef och Folke Bernadotte stabschef. Både Gustaf och Folke Bernadotte imponerade vid detta och andra läger genom att sova i tält liksom övriga deltagare. De åkte inte in till närmaste stadshotell på kvällen. I den bejublade fotbollsmatchen på Bökensved deltog både Folke Bernadotte och arvprinsen Gustav Adolf i det segrande laget. Året efter (1947) omkom arvprinsen vid en flygolycka på Kastrup i Danmark. Folke Bernadotte kom därefter att inta hans plats i den internationella scoutunionen fram till sin död i Jerusalem 1948. (Här råder olika uppfattningar om vem som var lägerchef)
Inför avslutningsceremonin på kvällen den 22 juli tändes det gemensamma lägerbålet för sista gången i den ”sjungande dalen” inför lägrets alla pirater, vikingar, indianer och cowboys. Gnällande säckpipor och brummande trummor blandade sig med sång och hejarop. Kvällen till ära hade lägerchefen Folke Bernadotte tagit sig rollen som indianhövding med namnet ”Ema-do-yena” och höll i avslutningsceremonin iklädd den praktfulla högtidsdräkt han fått som gåva av svartfotsindianerna vid ett besök i USA 1939.
För alla deltagare var Gränsölägret säkert en fantastisk upplevelse, men för de 700 ungdomar som kommit från ett Europa till stora delar i ruiner, måste vistelsen på Gränsö ha varit rena paradiset. Många återvände säkert med glädje till Västervik och Gränsö som besökare i vuxen ålder.
I det minnesalbum som togs fram av Sveriges scoutförbund 1947, med anledning av det framgångsrikt genomförda Gränsölägret, uttryckte sig Folke Bernadotte enligt följande; ”Gränsölägret gav mig så mycken glädje och stimulans för mitt fortsatta scoutarbete att jag redan ser fram mot den dag när vi åter kan samlas till nästa förbundsläger”.
Den 26 januari 1947 omkom arvprinsen Gustaf Adolf i en flygolycka på Kastrup. Folke Bernadotte mördades i Jerusalem den 17 september 1948, när han på uppdrag av FN:s generalförsamling sökte medla mellan de stridande parterna i Palestina.