Om språkmaterialisterna kring lyriktidskriften OEI står för den ena ytterligheten i svensk lyrik står alla julklappsrimmare för den andra.
I en tid då poesi blivit något mest för professionella författare framstår julklappsrimmen som den stora folkliga diktningen, konstaterade Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, i en artikel i Dagens Nyheter för några år sedan.
Han härledde den svenska traditionen till de gamla romarna som skrev verser på sina nyårsgåvor.
Den svenska julklappen var från början en smäll på dörren från någon som skämtsamt kastade in ett vedträ eller kanske en halmfigur, ofta försedd med en elak eller satirisk vers. De snällare julklapparna har förmodligen delats ut sedan slutet av 1700-talet.
Johan Svedjedal efterlyste rimarkeologi. Om Nordiska museet hade sparat just julklappsrim bara från några decennier tillbaka skulle forskarna kunnat göra intressanta studier i såväl konsumtionsmönster som ordval och seder. I stället försvinner de tillsammans med paketpappret till de överfulla återvinningsstationerna i mellandagarna.
Själva rimningen kan bli till en stunds eftertanke i hetsen. Ju senare på kvällen före julafton desto bättre och mer flippade rim, tipsar komikern och skådespelaren Robert Gustafsson.
Genvägar som rimlexikon finns. Nätet erbjuder sajter som ordspråk.se där julklappsrimmare lagt ut närmare 3000 rim varav de flesta handlar om själva innehållet i paketet.
"Fast den mycket pengar kostar, står den bara där och rostar" om brödrosten.
Eller:
"Jesus ligger i sin krubba, här får du en bandyklubba."
Man kan också, likt årets Augustpristagare Jenny Jägerfeld, rimma i stunden.
- Vi spontanrimmar när paketet delas ut. Vi brukar bara ha en bytesklapp vardera så det blir ett rim var. Det blir många nödrim, inte alltid så bra men desto roligare.
Ju spontanare desto bättre är även radioprogramledaren Annika Lantz devis.
- Jag brukar rimma sent, när paketen är inslagna och klara, det blir top-of-the-mind-rim, spontanrim blir ofta de bästa.
Ledamoten i Svenska Akademien Horace Engdahl svarar via mejl att han och hans fru Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, brukade rimma när barnen var mindre, men att de nu nästan slutat. "Den rätta mottagligheten" finns inte längre.
En som gör sitt bästa för att hålla på rimtraditionen är Robert Gustafsson.
- Antingen ska det vara uppenbarligen dåliga rim, så att man vet precis vad det är i paketet. Eller också ska det vara helt ovidkommande, ologiska rim så att man inte har en aning.
Han ser till att ta sig rimtid även om den inte finns.
- Med åren har julen visserligen blivit mer eller mindre i vägen eftersom jag gör så mycket annat, men på julafton ska det finnas rim på mina paket.