Grå eminens med glimten i ögat

- Jag är lycklig över att ha kunnat leva ett så rikt och spännande liv. Jag fick ett enormt förtroende, strålar Ingvar Carlsson vid en stunds paus under den pågående Socialdemokratiska kongressen.Att han har svårt att hålla sig utanför den politiska hetluften vidhåller han villigt. Även om han är noga med att inte ha någon politisk maktposition, så tycks det politiska engagemanget vara lika starkt som för 13 år sedan, då han lämnade sin post som statsminister.- Mitt engagemang började vid 13-14 års ålder och då försvinner det inte, säger han med en statsmannalik pondus.Engagemanget är sprunget ur en observation som arbetarpojken från Borås gjorde under sitt elfte levnadsår: föräldrars bakgrund bestämde barns utbildning och framtid. Det kändes djupt orättvist. När han skulle välja mellan folkskola, liksom sina likar från arbetarfamiljer, eller realskola, som kunde öppna portarna till högskola och karriär, valde han det senare.Fram till 17-18 års ålder slukade scoutaktiviteter och inte minst fotboll all fritid för den än i dag varma supporten av fotbollslaget Elfsborg. Efter fotbollen kom SSU och högskolestudier, varefter en hisnande politisk karriär följde. Först som dåvarande statsminister Tage Erlanders högra hand, sedan som Olof Palmes lärjunge med befattningar som utbildningsminister, bostadsminister och miljöminister.- Jag hade inga tankar på att bli partiordförande eller statsminister. Det jag ville var att jobba nära Olof Palme så länge som möjligt.Mordet på Palme 1986 förändrade allt. Motvilligt tog han sig ur Palmes skugga och blev både partiordförande och statsminister.- Man borde känna stor glädje när man får ett sådant enormt förtroende. Men för mig var det bara plikt. I flera år kände jag inte någon som helst glädje i jobbet. Olof Palme var min vän i nära 30 år.Som offentlig person hade Ingvar Carlsson ryktet om sig för att vara överpräktig och gråtrist.- Jag var inte i underhållningsbranschen, utan i statsministerbranschen. Men med mina vänner släpper jag loss och tycker om att spexa. Som statsråd ringde jag ministerkollegor och låtsades vara journalist, körde alltså en fejkad intervju. Det var mycket uppskattat.

Grå eminens med glimten i ögat

Arbetarpojken Ingvar Carlsson drömde aldrig om att bli Sveriges statsminister. Mordet på Olof Palme förändrade Sverige - liksom hans eget liv. Som offentlig person kan han uppfattas som överpräktig och gråtrist, men bakom denna numera gråa eminens döljer sig en stor portion skämtlust.