Harriet i samtal om sig själv
Nu släpps boken "Harriet Andersson", där skådespelerskan Harriet Andersson samtalar med filmskribenten Jan Lumholdt om sitt liv. Det som började med "Sommaren med Monika" och med Ingmar Bergman blev ett liv fyllt av filmer, pjäser - och av män.
Memoarer. Harriet Andersson har skrivit sina memoarer, där hon samtalar om sin karriär och om sitt liv. Jessica Gow/Pressens Bild
Foto:
- Först tänkte jag att nu kommer ännu en bok om en äldre tant som ingen vill läsa om, men jag tycker att Jan (Lumholdt) har gjort ett bra jobb.
Harriet Andersson är känd för att säga att hon aldrig tänker ge ut sina memoarer. Vad som fick henne att ställa upp på intervjuer med Jan Lumholdt var att de träffats några gånger tidigare för intervjuer. Sedan fanns det en bra kontakt dem emellan.
- Jag vill inte ge något avtryck med boken - det har jag redan gjort med mina filmer. Det finns inget intellektuellt bakom den, jag vill inte väcka några speciella tankar, utan hoppas bara att folk ska tycka den är rolig, säger Harriet Andersson.
Boken börjar från början, med barndomsminnena från en tuff uppväxt i Stockholm. När Harriet var 15 och ett halvt kom hon in på teaterskolan Calle Flygare. Hon tog vägen via revyer och småroller i filmer innan det stora genombrottet kom med "Sommaren med Monika". Den sommaren blev inledningen på en lång karriär men också inledningen på det treåriga förhållandet med Ingmar Bergman.
- Ibland sa jag till Jan när vi pratade om Ingmar: "äh, kan vi inte prata om annat". Samtidigt kan jag inte tiga ihjäl Ingmar.
Boken är full av anekdoter, om livet bakom kulisserna och om skådespelarna, regissörerna och andra som har kommit och gått eller kommit och stannat i hennes liv. Bergman återkommer om och om igen, och Harriet spånar vid ett tillfälle om rollerna som han gett henne, och dess betydelse.
Men Harriet har jobbat med fler än Ingmar Bergman, till exempel Gunnar Hellström och Jörn Donner - två regissörer som hon även hade förhållanden med - och Mai Zetterling och Lars von Trier. Boken handlar om hennes jobb men också om hennes privatliv, något som bara blev, menar Harriet.
- Jag tycker inte den blev utelämnande, mycket har folk redan kunnat läsa om mig i tidningar. Jag har själv valt att berätta för Jan om mitt liv och om männen. Och att jag har haft män är inget att smyga med.
Att Jan Lumholdt valde Harriet Andersson berodde på att hon är en person som kan berätta mycket om en epok inom svensk film. De tillbringade 50 timmar tillsammans.
- Boken var en ursäkt för att få tillbringa mycket tid med en behaglig person, hon är begåvad, hon har humor. Och för att förlaget nappade direkt på idéen, säger Jan Lumholdt.
Harriet Andersson har gjort över 100 filmroller och 50 scenframträdanden - trots att teatern inte var det som hon brann för. Hon föredrog film och gör så fortfarande.
- Jag vill fortfarande göra film. Men inga stora roller. Varför? För att det är så svårt att komma ihåg en massa saker och repliker vid min ålder.
Så jobbar vi med nyheter