Ingen aha-upplevelse när Felix blev präst

Sedan fyra månader tillbaka är han Västerviks yngste präst, nyinflyttad från Sunne med nio års yrkeserfarenhet i ryggsäcken.- Jag kände att det var dags om jag ville se en annan del av landet och se hur man jobbar i ett annat stift. På sista stället jag jobbade var jag ensam och jag ville ha kollegor. Felix är 35 år och för honom väcktes inte tron till liv förrän vid konfirmationen, trots allt.- Jag ville inte alls konfirmeras och tyckte att det var totalt ointressant. Men jag började för att mina föräldrar ville det. Och blev fast. - Jag tyckte att det var intressant och jag gjorde ett volontärarbete, ett diakonalt år, i Landeryds församling utanför Linköping. Där växte det fram att jag ville bli präst. Det var ingen aha-upplevelse.I dag är arbetsplatsen Johannesgården på söder och Sankt Petri och Sankta Gertruds kyrka i centrala Västervik. Hur är det vara präst?
- Det är roligt, spännande, omväxlande, intressant och man får jobba med viktiga saker i livet.Är något bättre än något annat?
- Att fira gudstjänster är jätteroligt. Att skriva predikningar är också kul. Man läser 2000 år gamla texter varje söndag, då gäller det att ge människor nycklar så att de kan förstå och ställa sig frågor om livet. Vad är viktigast för en präst?
- Att förkunna evangelium och dela ut sakramentet - att göra Kristi budskap levande för människor här och nu. Att vara en hjälp i livet, ge upprättelse, förlåtelse och kärlek. - Att förmedla kontakten med Gud och visa att det finns en möjlighet att ingå i den stora helhet som livet är. Jämfört med sin andra arbetsplats i en by på landet är kyrkan i stad mer anonym, tycker Felix. - På landet är kyrkan en naturlig del i samhället, i stan syns man mindre.Hur motverkar man det?
- Genom att engagera sig och ta kontakt med människor och visa att kyrkan har något angeläget att komma med. Det ska vara ett positivt möte när vi träffas. Om Felix fick förändra något inom kyrkan skulle det vara den tungrodda organisationen.- Jag hoppas att kyrkan ska få en enklare och snabbare organisation, det är en stor, trög apparat i dag med många instanser. - Sen hoppas jag att kyrkan vågar ta utmaningar från dagens samhälle. Vi lever med många existentiella frågor och vi måste fånga upp dem och erbjuda ett forum för dem och hjälp och stöd.En stor utmaning för kyrkan i dag är att inte lika många känner till bibelns skapelseberättelse. Felix har själv märkt det bland sina konfirmander.- Förut var det en självklarhet att alla kände till skapelseberättelsen, så är det inte i dag. Förr hade vi kristendomskunskap på schemat, nu lever vi i ett mångkulturellt samhälle, där man med rätta läser om alla religioner. Det är en utmaning för kyrkan att berätta sina berättelser och inte lita på att någon annan gör det. Du är öppen med att du är gay, hur har det bemötts av kyrkan?
- Jag har inte stött på några problem eller hinder på grund av det. Det handlar nog om hur man själv är. Jag och min man gör ingen stor grej av det, vi är de vi är. Då ser folk att det inte är något konstigt.- Sedan handlar det ju om vad man tar till sig. Jag tillåter inte mig själv att ta åt mig och låta folk kränka mig. - De människor som betyder något för mig tycker om mig för den jag är.I dag är det fler än någonsin som lämnar svenska kyrkan. Åsikterna om hur framtidens kyrka ska se ut och fungera går i sär. Felix tycker att kyrkan ska visa vad den är bra på.- Målet är inte bara att folk ska komma till kyrkan, utan att folk ska orka och kunna leva sina liv. Det behövs ett nytänk och vi behöver fördjupa oss i det vi är bra på, inte fladdra ut i populära saker för att locka folk. Vi måste ta kyrkans skatt av budskap och traditioner till den tid vi lever i. - Vi ska erbjuda det som bara vi är bra på och tänka på vilka det är i samhället som ingen tänker på, för det finns tyvärr sådana. Vi ska vara de svagas röst och inte sopa problemen under mattan, utan se till att folk får den hjälp från samhället som de har rätt till. Han berättar att behovet av stöd och själavård har förändrats genom åren. - Förr kände folk skuld, det gör man inte i dag. I dag känner man skam, skam för att hinna med barnen, inte hålla sig i form och så vidare. Det kan man inte förlåta bort, det får man älska bort. Man kan inte vara en supermänniska, man är den man är.

Ingen aha-upplevelse när Felix blev präst

När samhället går mot en allt ytligare utveckling valde Felix Egegren en annorlunda och för honom otippad väg och blev präst. Det är synd att inte fler gör det tycker han, för det är ett roligt jobb och det behövs fler unga präster.