Jonstorps skola i Odensvi - en plats där minnen frodas

Mellan Odensvi och Karrum ligger Jonstorp. Det är en fridfull plats med ett par åretruntbebodda hus och något fritidshus. Ibland brummar en bil förbi. Nästan aldrig kommer en fotgängare. Annat var det förr då låg bygdens skola i Jonstorp och det kryllade av folk på vägarna.

Hillevi Anderssons skrivhäfte med uppsatsen om "Min skolsal".

Hillevi Anderssons skrivhäfte med uppsatsen om "Min skolsal".

Foto: Hans Brandin

Västervik2010-09-25 00:00
SkolnostalgiI ett av de två skolhusen, det äldsta, bor familjen Lindersson. Jag reser dit en frisk och solig höstdag för att höra Per-Inge Lindersson berätta om skolans historia och för att träffa två före detta elever, Hillevi Andersson (Samuelsson), Karrum och Rolf Mellén (Karlsson), Västervik.Hillevi och Rolf kramas hjärtligt och börjar omedelbart prata gamla minnen.- Du var vacker redan då, säger Rolf med glimten i ögat. Minns du när vi hade sällskap till och från skolan?- Jodå, vi gick ofta flera barn tillsammans och jag minns när du gick i första klass och fick hålla mig i handen när det blev lite mörkt och otäckt.De fortsätter att prata hela grusgången upp till huset.- Visst var väl ingången här på den tiden?, säger Rolf och pekar. Och det här var fröken Qvarnströms ingång.- Här ute lekte vi "kappas om rummet" och "Londons brygga", kommer Hillevi ihåg och Rolf minns också, när Hillevi förklarat lekarnas regler.Från alla håll kom barnen traskande till skolan. Det var full fart på skolgården. Jonstorps skola hade plats för 64 elever som kom från alla byar och gårdar i grannskapet. Ogestadbarnen genade över kohagen och hade riktigt nära till skolan. Rolf hörde till dem som hade längst väg att gå, han och alla hans syskon bodde i Källstugan på gränsen till Blackstad församling. Men det gick ju lättare att gå när han kom fram till Karrum och fick sällskap av Hillevi.Inne i hallen blir det ännu mera diskussioner. Där hänger mängder av klassfoton från Jonstorps skola och Per-Inge Lindersson spetsar öronen och antecknar när Hillevi och Rolf diskuterar skolbarnens namn, var de finns nu och vilka syskon de hade. De allra flesta namnen har Per-Inge lyckats samla in, men det finns luckor och några värdefulla namn fick han av Hillevi och Rolf den här dagen. Mycket av det gamla skolhuset är ombyggt. Men att det varit en skola framgår tydligt när vi kommer in i det gamla klassrummet. - Där satt jag, säger Rolf och där framme på en så här hög avsats fanns katedern, och så måttar han med händerna.Hillevi tar fram ett slitet häfte ur sin kasse. Ett skrivhäfte från hennes första skolår och så läser hon uppsatsen "Min skolsal" och vi förstår precis hur det såg ut."Jag går i Jonstorp skola. Min skolsal är stor. Den har två dörrar och fyra fönster. Den är ljus och trevlig. I min skolsal ser jag en kamin, en svart tavla och två andra tavlor. De heter "Tittut" och David och Saul". Där finns också en orgel och en läsram, två symaskiner, ett bord, fyra stolar. I fönstren finns sex krukväxter."
Rolf fyller i och berättar hur barnen fick ställa mjölkflaskor och smörgåsar vid kaminen för att de inte skulle frysa på vintern. Alla hade med sig matsäck. Han minns också, med en rynka i pannan, att han fick B i uppförande, men minns inte varför - han fick aldrig någon förklaring och Hillevi kan inte minnas att han var stökig på något vis.Vi får höra om skolradio, om när de skurade golven, bar in ved och rensade i skolans trädgårdsland. När de hade potatislov och hur rädda de var för de stora barnen uppe i den andra skolbyggnaden. Timmarna går fort den här trevliga eftermiddagen då Per-Inge och jag får lära oss massor när Hillevi och Rolf friskar upp sina skolminnen.Per-Inge suger åt sig som ett läskpapper. Han har gjort en förträfflig dokumentation av skolan och samlat klassfoton och uppgifter som skolan under många år. Det mesta finns tillgängligt på internet. Han gör också en ovärderlig insats för hembygdsföreningens bland annat med dess ofantliga bildarkiv, hela 7 100 bilder finns utlagda på internet. Rolf gick i sista klassen i skolbyggnaden innan den lades ner 1951. Då fanns sammanlagt 135 skolbarn i Odensvi fördelade på Kyrkskolan, Mulestad, Jonstorp och Skälhem.Men året därpå öppnades skolan igen eftersom den nybyggda skolan vid Korsgrindsallén i Odensvi inte räckte till. Sedan började trakten att dräneras på folk.Mekaniseringen av jordbruket betydde allt färre arbetstillfällen på landsbygden och liksom i övriga landet sökte sig folk till industrier i tätorterna. Urbaniseringen har bara fortsatt. Nu till hösten börjar 33 elever i Odensvi skola, som är en av de nedläggningshotade skolorna i Västerviks kommun.
Jonstorps skola
På 1800-talet var traktens skola inhyst i ett vanligt bostadshus i Gällerstorp, dit barnen från Ogestad fick gå. När man på slutet av 1800-talet skulle bygga ny skola beslöt man att denna skulle ligga mitt mellan Ogestad och Karrums byar. Någon gång mellan 1885 och 1890 stod den nya skolan klar i Jonstorp eller "Ogestads hage" som det också kallades. 1950- 1951 lades skolan ned i Jonstorp, barnantalet hade sjunkit till en alltför låg nivå. Men år 1952 öppnades skolan på nytt därför att att den nybyggda skolan i Odensvi kyrkby inte hade plats för alla barn. Skolbarn kördes till Jonstorp skola från hela socknen. Det förblev skola i husen ända in på 1960-talet innan skolverksamheten helt lades ned. Den sista lärarinnan var fröken Dagmar Qvarnström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om