Latsida med liggsår?
Jonte Julle var en okristlig stark hamnarbetare i Västervik omkring 1920-talet. Han var stillsam, godmodig och hjälpsam men kunde säga ifrån om det behövdes. Då mindes man vad han sagt.
Aspvirke ämnat för stadens tändstickstillverkning mättes in och lades på en upplagsplats norr om Tannin. Jonte Julle var med om att rulla aspstockarna och för de större krävdes det två man i vardera änden.
Så kom det en bjässe till stock. Den låste sig fast i en fördjupning och gick inte att rubba. Fyra man satte spakarna under i samma ände för att lyfta den. Men förmådde inte.
Då kom Julle från laget bredvid och sade på sitt stillsamma, nästan blygsamma sätt.
– Flytt på er så ska jag försöka.
Han ställde sig gränsle över stockens storända, tog tag under den med båda händerna och lyckades med vad fyra tränade och starka arbetare inte förmått: lyfta upp den så att de andra kunde palla under. Så gick han tillbaka till sitt lag som om ingenting hänt.
På Stora Torget stod en dag en liten man som jämte skomakaren Krusell och några andra herrar inte tillhörde de mest arbetsamma på sin tid. Samtalet handlade om den ovanligt varma våren. Den lille figuren försökte vara kvick och sade:
– Va en blir trött i den här värmen. Om en skulle ta å lägge sej på latsidan ett slag.
Då kom Jonte Julles beska replik:
– Latsidan, har du inte liggsår på den?
Denna tidsbild från det tidiga 1900-talet berättas av författaren Sven Kjellgren som undrar om någon i läsekretsen så här många år efteråt möjligen vet namnen på de andra två herrarna på bilden och vad Jonte Julle hette egentligen?