Ida Carlsson är en söt och charmig elvaårig tjej som till början är lite blyg men det lossnar efter ett tag. Pappa Stefan är också med som stöd vid intervjun.
På frågan hur hon skulle beskriva sig själv tänker hon ett litet tag:
- Sprallig, pratglad, snäll och envis. Pappa tycker i alla fall att jag är envis, säger hon bestämt.
Pappa Stefan håller med och tillägger:
- Och så är du ju oftast glad.
Ett bra sommarlov, enligt Ida, är när det är varmt i vattnet så man kan bada mycket, för hon är ett riktigt vattendjur.
- Jag älskar att bada!
Ett par veckor av sommarlovet tillbringas hos mormor och morfar i deras stuga i Roslagen.
- Där kan man paddla, bada, åka vattenring, åka fyrhjuling och äta glass!
En av sommarens höjdpunkter var konserten med September på Gränsö, som är en av Idas absoluta favoritartister.
- Det blir lite annat när man ser det live, högre ljud och lite häftigare.
Efter sommarlovet börjar Ida i femman på Skogshaga, något hon ser fram emot.
- Det ska bli roligt att börja skolan igen. Allra roligast är idrott och rasterna, säger Ida och ler stort.
- Att måla är också roligt och så gillar jag att sjunga. Jag sjunger om jag hittar en bra låt. Jag kan sjunga engelska texter, jag kan orden men vet inte alltid vad de betyder.
Redan som liten fick Ida besvär med astma, det har blivit bättre med åren men fortfarande har hon lite besvär, oftast när hon är förkyld.
- Jag brukar ta medicin innan gympan, om jag har kommit ihåg att ta med den. Det händer att jag glömmer den hemma.
Astman gör att hon får lite svårare att andas och hon blir hostig. Men Ida verkar inte tycka att det är något större problem. Förut gick hon i ridskola men astman gjorde att hon fick sluta.
-Ja, och så tappade jag intresset. Men det är roligt att rida någon gång ibland, konstaterar hon.
Men intresset för kanot finns kvar och verkar växa sig starkare. Det hela började med att pappa Stefan. som är gammal kanotist, anmälde henne till kanotskolan.
Att det blev kanot är kanske inte så konstigt, hela familjen och stora delar av släkten paddlar. Morfar Åke Sandin var med i Mexiko-OS 1968 och tävlade i K4. Farfar Sven var i sin ungdom en aktiv kanotist.
- Det är så härligt att vara ute på vattnet. Och att åka iväg och tävla är roligt.
- Det är ju jobbigt också, men mest roligt. För det är roligt att se hur man förbättras. På sommaren tränar man två-tre gånger per vecka och på vintern fyra gånger per vecka.
På frågan om hur man hinner med både skola och kanot konstaterar Ida:
- Man måste göra läxorna direkt när man kommer hem annars hinner man inte.
Ida var i Nyköping och tävlade i Svenska ungdomscupen (SUC) i yngsta klassen.
- Det gick bra, jag kom trea på alla tre distanserna som jag ställde upp i. Det var 200 meter, 500 meter och den lite konstiga distansen 1 150 meter.
Det lär bli många fler tävlingar i framtiden för Ida. Nästa SUC-tävling för Ida är i Katrineholm.
- Jag tänker paddla tills jag inte kan längre, säger hon bestämt.
På fritiden hinner Ida också med att umgås med kompisarna, även att sitta framför datorn hinns med.
- Jag lyssnar mest på musik på datorn, jag kollar ofta på Youtube.
Eftersom Ida älskar att hålla på med hår, sitt eget och andras, fläta och göra olika frisyrer så känns det som om frisör är det hon vill bli när hon blir äldre.
Att mamma och pappa gifte sig i fredags tar hon med ro.
- Det blir nog ingen större skillnad tror jag, mer än att mamma också kommer att heta Carlsson som vi andra. Carlsson med C!