Linnea, 90, berättar om ett långt liv

- En mycket speciell historia. Vi började prata om hu gamla vi var och när vi fyllde år. Det visade sig att såväl jag som min blivande make fyllde år på annandag jul.
Jubileumsområdet låg utmed Skeppsbrofjärden på det område som i många år inrymde Södra Skogsägarna. Inte långt därifrån, på Lucernavägen närmare stan, låg de klassiska Glasbruksvillorna.
- Mamma och pappa fick en lägenhet där så det var där jag växte upp. Ett barnrikt område och vi hade mycket roligt tillsammans.
På den tiden, 1920-talet, var det vintrar värda namnet.
- Jag minns hur det skapades en gång i snön på vägen förbi Tannin och annat för att folk skulle kunna ta sig fram. Vi barn skulle till skolan.
Skolan var förstås Kvarngatsskolan.
- Jag gick även "första folk" på Östermalmsskolan och så blev det Marieborgsskolan. Dit var det långt att gå från Glasbruksvillorna.

Efter skolgång och ovan nämnda träff med blivande målaren Sven Pettersson jubileumsåret så kom vuxenlivet.
- Jag var hemma tills våra barn hade slutat skolan. Så var det på den tiden, säger Linnéa.
Ett av de första jobben blev att vara kokerska på sommarkolonin för barn ute på Hasselö.
Längsta arbetspasset blev sedan att vara hemsamarit i 20 år.
- Först var det i regi av Röda Korset. Vi fick en blå klänning med vitt förkläde och en lite hätta att ha på huvudet.
Den klädseln gick ju inte att alltid ha eftersom det i en hemsamarits arbetsuppgifter då ingick att bära in vatten, hugga ved och bära ut slaskhinken.
- Nu har jag själv hemsamarit men arbetsuppgifterna har väl kanske skiftat något, säger Linnéa med glimten i ögat.

Linnéa Pettersson bor på serviceboendet Korallen på Långrevsgatan. På tredje våningen.
- Jag trivs här och det finns en hiss. Men den åker jag inte i ensam. Det sitter i minnet att jag och en väninna, Ester Ekberg, en gång satt fast i två timmar i en hiss i Linköping.
Men med sällskap används hissen och Linnéa intar sina middagar i matsalen på bottenvåningen.
- För övrigt är det väl så att man får leva på gamla minnen. Vi var mycket ute på sjön. En öppen ekbåt med tändkulemotor. Då gällde det att elda på med blåslampan.

Maken Sven var son till legendariske "Sjömanspelle", Kalle Pettersson.
Linnéa har haft ett långt och innehållsrikt liv.
- Men lite dåligt ser jag vilket har gjort att jag fått överge alla mina tidningar till att lyssna på radio. Men det får gå.