"Man kan inte lita enbart på böckerna"

I början av 80-talet tänkte Elisabet att hennes pappa skulle börja med biodling, men hon kunde inte själv tänka sig att göra det för att hon jobbade heltid. Men år 2003 började hon själv att odla på sitt sommarställe nära Tuna. Hon tog kontakt med en bitillsynsman, som sålde två bisamhällen och utrustning till henne. Hon köpte ett par böcker och fick råd av andra biodlare i Kalmar län.- Man kan inte lita enbart på böckerna, man måste uppleva och se en del saker med egna ögon - det är fascinerande att se de små liven och att det de gör ändå är väldigt innehållsrikt, tycker hon.Hennes bin är snälla och så länge hon inte klantar sig och stör bina, är de lugna, och ibland kan hon gå in till dem utan skyddskläder. Hon ser dem som sina små flygfän, de känner igen hennes doft, och störs inte av hennes närvaro. Bina bor i två kupor, som ser ut som små hus. Däri står flera ramar av vax i form av sexhörningar. Där kan bina lägga ägg, pollen och nektar, som senare blir nya bin och honung.När vissa ramar är fyllda med honung, tas de ut och slungas i en stor maskin, en gång på varje sida. Det tar ungefär en arbetsdag. Och att se efter bina är hur enkelt som helst - en timme i veckan är allt som krävs.- På vintern behöver jag inte ens kolla efter dem, jag lämnar bara en sockerlösning i en upp- och nedvänd hink med ett lock på. Där har jag ett litet hål, så att sockerlösningen sakta rinner ner så att bina kan ta upp sockerlösningen, säger hon.- Mängden honung beror på vädret, om det är för mycket regn kan bina inte flyga och om det är för torrt finns det ingen nektar och pollen i blommorna.- För att göra honungen mer flytande tillsätter jag lite extra fruktos, som redan finns i honungen. Ibland tillsätter jag lite smak av lime eller citron, jag har också testat att smaksätta honungen med chili.Varför ska man börja med biodling? Jo, i Sverige har man gamla biodlingar, och oftast är det män som äger dem. Nu vill Sveriges Biodlares Riksförbund att fler kvinnor och ungdomar ska börja odla bin och honung. Svensk, egenodlad honung är naturlig och innehåller ingen sirap som i mycket utländsk honung.- Man blir nöjd och stolt över sig själv, när man ser vad man har åstadkommit med biodlingen. Biodlingen är som meditation, och det blir roligare med tiden, ju mer man lär sig, säger hon.Hon gör det mestadels för bina.- Ser jag ett bi på min arm börjar jag prata med det, och frågar om det inte ska hem snart, säger hon skrattandes.Mängden honung är inte det som är viktigast för henne, men hon vill samtidigt inte fördärva en skörd när man har tillfället att genomföra något bra. - Att slunga honungen är ett ansträngande jobb, och det är inte alls roligt. Jag vill mycket hellre vara med bina, säger hon.

"Man kan inte lita enbart på böckerna"

När Elisabet Gunnarsson tog biodlarkursen trodde hon inte att hon själv skulle börja. - Nu gör jag det för att det är avstressande och fascinerande, säger hon när VT hälsar på.