Många sätt att säga ja

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, ökar antalet ingångna äktenskap och partnerskap.
Och i år är dessutom varannan vigsel borgerlig.
Men många väljer att göra både och. Först en juridisk ceremoni, den borgerliga vigseln, sedan en religiös välsignelse.

Inger Larsson från Gävle gifte sig i Gambia i juni i år. Då hade hon och hennes man Lamin Sonko redan i maj välsignats iförda vita långa kläder enligt muslimsk tradition.
- Eftersom jag är kristen och inte vill konvertera bad man för oss inne i moskén efter den stora fredagsbönen och vi satt utanför på gården, berättar Inger. Efter välsignelsen drack vi läsk och åt bittra kolanötter som vi haft med oss till församlingen som en slags avgift.

Därefter åkte paret i karavan till Lamins hemby. Människor ropade "Happy Marriage!" efter vägen. I byn blev det först dans och sedan mat: ris, pasta, kyckling, jordnötssås och ännu mera läsk - rättrogna muslimer dricker ju inte alkohol.
Lamin Sonko hade låtit sy upp tre dräkter till Inger som hon skulle ha att byta med under festen.
- Klädbytena är enligt traditionen, säger Inger. Men jag lyckades klara mig med att byta bara en gång.

Vägen från den muslimska välsignelsen till en borgerlig vigsel blev lång, krånglig och kostsam. Inger och Lamin skickades än hit, än dit och köade många timmar för att få kopiera sina pass och fylla i de papper som behövdes.
När de till slut trodde att de hittat rätt instans visade det sig att man bara vigde muslimer där. Men efter att ha rest till en större stad och hämtat intyg på att Lamin var ungkarl (hindersprövning) fick de sitt certifikat och kunde lova varandra evig trohet.
- Man måste vara cool och behålla lugnet, säger Inger. Att få igenom Lamins visumansökan har heller inte varit lätt trots att vi är gifta och att hans far bor här i Sverige sedan många år. Men nu är allt klart och vi gifter oss igen i Sverige i höst, för säkerhets skull!

Monica Andersson i Gävle och hennes indiske man Constantino D´Costa träffades i Indien 2004 och höll kontakten via mejl och telefonsamtal tills de sågs igen i februari året efter.
I december 2005 var Monica tillbaka i Indien. Hon stannade i fem månader, och i somras kom Constantino till Gävle och de gifte sig borgerligt.
Nu är han tillbaka i Indien och väntar på att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Kontakten med Monica går fortfarande via mejl, tre om dagen.
Constantino är katolik, men han och Monica har ännu inte pratat om att ha någon katolsk ceremoni.
- Om det är viktigt för honom att göra det så är det okej för mig, säger Monica. Men det viktigaste nu är att han får komma hit så fort som möjligt!

Många sätt att säga ja

2006 har varit ett kärlekens år, i alla fall räknat i ingångna äktenskap och partnerskap.Många väljer till och med att ha två ceremonier, bland andra Inger Larsson och Lamin Sonko. I juni gifte de sig i Gambia, i höst blir det nytt bröllop, i Sverige.

2006 har varit ett kärlekens år, i alla fall räknat i ingångna äktenskap och partnerskap.
Många väljer till och med att ha två ceremonier, bland andra Inger Larsson och Lamin Sonko. I juni gifte de sig i Gambia, i höst blir det nytt bröllop, i Sverige.