Det är dags för den nyblivna pensionären att säga farväl till Mimergården. Arbetskamraterna är inte sena med att en efter en dela ut både blommor och paket till den aningen vemodiga Margareta.
- Vi får hålla kontakten. Säger en av arbetskamraterna och ger Margareta en bukett blommor och de omfamnar varandra.
Margareta började arbeta på Mimergården redan 1987 och har jobbat inom dagverksamheten i 26 år. Hon har under alla de här åren hunnit med en hel del inom sitt yrke och varit med och påverkat Mimergårdens verksamhet för demenssjuka, både innanför och utanför dess portar med bland annat anhörighetsgrupper.
Att sluta jobba efter alla dessa år, det tar emot.
- Det känns lite vemodigt. Jag är ju så van med att arbeta och träffa människor varje dag så det kommer bli en stor omställning nu när jag går i pension, berättar Margareta samtidigt som hennes mungipor åker ner en aning.
Margareta har förutom arbetat inom dagvården och anordnat anhörighetsgrupper som gjort livet ljusare för många. Hon har arbetat med uppsökande verksamhet, då man besöker alla 80-åringar i hela kommunen. Hon har träffat många personer i sitt sociala yrke.
- Runt 2006 ansökte jag tillsammans med en annan kollega om stipendium, för dem pengarna har vi anordnat bingokvällar, utflykter, vin, ölprovning och annat roligt för de sjuka, berättar Margareta.
Men det blir inte ett helt abrupt slut. Tillsammans med Vuxenskolan kommer hon fortsätta att arbeta lite på sidan om med andra projekt.
- Det tror jag är bra att göra, berättar Margareta och ler.