Forskning visar att det är bra för hälsan att äta tillsammans på regelbundna tider.
Den gemensamma måltiden, då alla i familjen samlas och äter, är ett ideal för en del. För andra är det bara en kamp mot klockan.
En amerikansk studie har följt barn i familjer med regelbundna matvanor genom uppväxten i fem års tid. Med regelbundna måltider menas att man äter fem eller sex gemensamma måltider i veckan.
Att äta regelbundet visade på hälsoeffekter för alla barnen. De barn som åt regelbunden frukost och middag hade också ett ökat intag av grönsaker, fiberrik mat och kalcium, som finns i mjölkprodukter. Regler skapade goda vanor.
Likheterna mellan Sverige och USA har blivit allt större, och handlar bland annat om tillgången till snabbmat, men också om medvetenheten i vad som är nyttigt och onyttigt.
En annan amerikansk undersökning visar på kopplingen mellan föräldrarnas regler och barnens vikt. Beroende på om föräldrarna har stränga, milda eller inga regler alls vid måltiderna varierar barnens BMI (body mass index). BMI är ett mått på kroppsfett och indexet är ett sätt att mäta fetma och övervikt.
Undersökningen visade att de föräldrar som gav barn med risk för övervikt strikta regler när det gäller maten gjorde dem en otjänst. Barnens BMI ökade. De föräldrar som hade mildare regler och inte pressade barnen kring vad de fick äta eller inte, klarade sig bättre. Barnens BMI minskade. De föräldrar som inte hade några regler alls, däremot, fick se barnens BMI öka.
Undersökningen visade också att familjer med hög socioekonomisk status var mer inne på att införa regler och förbud, som att förbjuda läsk, sötsaker, godis och chips.
Familjer med låg socioekonmisk status, däremot, ansåg att det var viktigare att alla åt ihop och att alla blev mätta, än att införa regler för vad barnen fick äta eller inte. Så kanske lagom är bäst?
Manu Seppänen Sterky/TT Spektra
feature@ttspektra.se
Källor: Undersökningarna Journal of Nutrition Education and Behavior, 2009, och Hart, Herriot, Bishop & Truby, 2003.
...trebarnspappan och kocken Jacob Wismar, som skrivit kokboken Jacobs Hälsokök - Mat på en kvart med familjemetoden.
Hur tänker du kring mat och fasta tider?
- Jag kommer ju från en generation där det där att äta tillsammans som familj är något som håller på att försvinna. Men för mig är det viktigt. Blodpudding eller köttbullar med makaroner i all ära, men man kan i stället laga något gott och nyttigt och låta måltiden i sig bli en lugn och fin stund. Det handlar om prioriteringar och inte tiden i sig.
Är rutiner viktiga?
- Jag tror att fasta rutiner är bra för både barn och vuxna. Då vet man att "i vår familj äter vi frukost klockan sju och middag klockan fem". Middag och frukost är jätteviktiga. Det blir en lugn stund för oss som familj att vara tillsammans och umgås och reflektera.
Tycker du att man ska hålla fast vid strikta regler vid matbordet?
- Att äta ska vara lustfullt och inte präktigt. Den sociala delen är urviktig. Jag tror inte på att tvinga på barnen mat, utan de får själva lägga upp på tallriken. Om vi vuxna lägger upp är små portioner bättre än stora. När barnet har ätit upp är det något bra som vi kan kommentera och berömma.
Men när man inte får ihop det då?
- När man är sjuk i familjen eller annat oförutsett händer i hemmet kan man sänka ambitionerna. Man ska inte underskatta det enkla, säg en tomatsoppa och macka i förkylningstider. Just rutiner underlättar, när de omgärdas av kaos.
Manu Seppänen Sterky/TT Spektra
feature@ttspektra.se