Birgit Eriksson
Det var oväntat att få höra att du gått bort.
Vi vill tacka dig för alla de år på 1970-talet du var dagmamma och tog hand om mina barn Tanja och Dino, medan jag jobbade på sjukhuset. På den tiden var man bara barnledig i sex månader. Du var som en mamma för dem, allra helst Tanja som var flest år hos dig.
Vi blev också goda vänner för livet. Varje sommar besökte du och Sture Durspelsstämman i Ankarsrum och obligatoriskt blev det ett besök efter hos oss i Anvedebro. För två år sedan drabbades din make Sture av stroke och ni kunde inte komma som ni brukade.
Tack! Må du vila i frid!