Göran Gréen, mitt "bollplank", finns inte mer. Häromdagen när jag som sekreterare i Västerviks pistolskytteförening skulle lösa ett problem kunde jag inte ringa dig som förut. När jag hade funderingar kring frågeställningar eller annat ringde jag till dig och fick alltid hjälp. Du frågade alltid hur det var med min familj, Uno, Maria och Emil. Vi minns särskilt när vi var i ditt och Ingers mysiga sommarhus i Hjorted med alla vackra blommor i trädgården.
Vi saknar dig. Våra tankar går till Inger och Peter.
