Minnesord

Iris och Arne Boqvist. Två av Westerviks kanotklubbs aktivaste och äldsta medlemmar, makarna Iris "Issan" och Arne "Pelle" Boqvist har avlidit med endast en veckas mellanrum.
Issan var en av initiativtagarna då WKK:s damklubb bildades år 1952 och hon har under alla år alltid ställt upp med intresse och glädje.
Pelle har varit lite av en doldis i Västerviks idrottsliv. Jag vill påstå att vad han har bidragit med till idrotten genom sin gärning som ledare inom WKK är något enastående. Han utförde sina uppdrag i tysthet och med stor noggrannhet. I styrelsen kom han med redan 1939 och var sedan i 40 år verksam på olika poster i denna, framför allt såsom klubbhuschef.
Dessförinnan var han med i klubbens byggnadsförening då klubbhuset byggdes och invigdes 1939.
Klubben var hans andra hem. Han tillbringade en stor del av sin fritid i klubben. Han var den självskrivne banläggaren vid alla stortävlingar som arrangerades i klubbens regi såsom landskamper, svenska mästerskap med mera. Många äldre Västerviksbor kommer säkert ihåg när han och brodern Sture gjorde uppvisningar med eskimåsvängar. Det påstods att de var världsmästare i gebitet.
På senare år höll han reda på klubbens handlingar som skulle bevaras för eftervärlden.
Under flera år var han ordförande i vår livaktiga veteranförening. Pelle valdes till hedersledamot 1958.
WKK:s, Smålands IF:s och Svenska Kanotförbundets högsta utmärkelser har han mottagit och 1989 tilldelades han Svenska Riksidrottsförbundets förtjänsttecken i guld.
Issan och Pelle, ni lämnar ett stort tomrum efter er i Westerviks kanotklubb. Vi kommer att minnas er som verkligt goda vänner och kanotister.