Minnesord

Tord Johansson. Bäste Tord i Dockrödsle. Det är åter en varm och skön sommarkväll, jag cyklar hemåt de 3 km från dig i Dockrödsle till hemmet nöjd och glad efter lek, bad och fiske i Dockgölen. Dagen, för drygt 45 år sedan, hade varit fin, vi hade fått ett antal mörtar och abborrar, badat dessemellan och även hunnit med att vara "duktiga" bonddrängar hos dina föräldrar. Ja, så såg inte bara en dag ut, utan dag efter dag, sommar efter sommar. Underbara barn- och ungdomsår med en underbar kamrat har gett mig minnen som ingen kan ta ifrån mig.
Det är den första tanke som kommer fram i mitt inre efter budet om att du inte finns bland oss längre.
Vi kämpade oss igenom folkskolans första år i Gladhammar, realskolan och gymnasiet i Västervik. Vi förbereddes för vuxenlivet och framtiden. Det var dock inte bara skola. Det var mycket annat som också hanns med. Bland annat utvecklades din musikaliska talang snabbt under den här tiden och uppskattades överallt.
Det var kväll och bygdens ungdom samlades i den före detta skolan för samtal, sång och föreningsaktiviteter. Frampå kvällen fick du ta fram gitarren för att spela och sjunga visor för och med oss andra. Ja, det var inte bara en kväll, utan många härliga kvällar där du var i centrum med din berättarkonst och förmåga att underhålla. Denna konst tog du med dig till vuxenvärlden till glädje för alla i din omgivning.

Du gifte dig med Anneli och tillsammans har ni fått och uppfostrat två fina barn, Daniel och Linda. Många vänner och bekanta har ni som alltid känt sig varmt välkomna till ert hem och tagit del av er alltid välkomnande gästfrihet och generositet.
Skogen var både din arbetsplats och den plats där du tillbringade stor del av din fritid. Din skogliga kunskap, erfarenhet och stora kontaktnät gjorde att du var mycket omtyckt och efterfrågad av kunder, arbetskamrater och samarbetspartners.
Friluftsliv till lands och sjöss, resor, jakt och fiske har genom åren givit dig omväxling, avkoppling och kamratskap samtidigt som det berikat ditt och familjens liv.
Du kände också starkt för hembygden, såväl dåtid som nutid och framtid. Tidigt började du, som den bygdens son du är, aktivt arbeta för hembygdsföreningen där du alltjämt engagerade dig med samma glädje och styrka. Din initiativförmåga, kreativitet och uthållighet kom här väl till pass oavsett om du var ordförande eller tog på dig andra arbetsuppgifter i föreningen.

Årets första varma semesterdag får vi beskedet att Tord inte finns mer bland oss. Vinden blir kall, tiden stannar, allt känns meningslöst. Jag tittar ut över havet, som jag vet att även Tord tyckte om, ser ut i oändligheten, det ofattbara, fattar ingenting.
Tankarna går givetvis i första hand till Anneli, Daniel, Linda och era övriga nära och kära. Sorgen och saknaden, den är oändlig.
Mina och min familjs beröringspunkter med Tord var många under vår tid tillsammans i jordelivet. Det gör saknaden och den alltför tidiga förlusten av en nära vän och kamrat ännu större. Vi vet att många vänner och bekanta, både nära och fjärran, känner precis likadant. Stort tack för tiden vi fick ha tillsammans.