Minnesord
Under de 14 år som Du sedan kom att tjänstgöra som min rektor hade jag vi otaliga tillfällen anledning att uppsöka Dig i något ärende. Eftersom en rektor ju har en stor arbetsbörda försökte jag ofta att fatta mig kort för att inte uppta Din tid i onödan. Tvärtom tog Du alltid god tid på Dig. Man märkte tydligt, att Du ansåg det viktigt att ägna ordentlig tid åt Din personal, att noga gå igenom de frågeställningar som var aktuella och gärna också ägna lite tid åt "personligt prat" för att skapa en god stämning.
Under Din rektorstid hade hela skolan en gemensam långrast mellan 14.00 och 14.20 för kaffedrickning med mer, något som tyvärr senare avskaffades. Du hade då för vana - att så långt det var möjligt - en gång per vecka uppsöka de olika personalgrupperna och dricka kaffe med dem - med lärarna i huvudbyggnaden i kolligierummet, med yrkeslärarna i nuvarande Teknikhuset och med skolmåltidspersonal, vaktmästare, expeditionspersonal och så vidare i deras respektive domäner. Du vill på detta informella sätt hålla kontakt med Din personal och försäkra Dig om att arbetet fungerade väl på alla håll och att stämningen i skolan var bra. Jag vet att Dina besök uppskattades.
Något som vi lärare satte stort värde på var, att vi alltid kände, att vi hade ett starkt stöd av Dig. Blev det något problem i kontakterna med till exempel skolkontoret, så visste vi att Du alltid ställde upp för Dina lärare.
Vid denna tid ingick också en viss undervisningsskyldighet i rektors åligganden, vilket tyvärr senare har upphört. På detta sätt fick Du direktkontakt med många elever i Din roll som lärare, något om säkert ärmycket nyttigt för en rektor, om han vill hänga med i det praktiska pedagogiska arbete i skolan.
Du ansåg också, att det var viktigt, att Du som rektor var tillgänglig för elevernas föräldrar på tid som passade dem. Därför satt Du på Din expedition varje torsdagskväll mellan 17.30 och 18.30 för att finnas till hands för de föräldrar som inte hade möjlighet att besöka Dig under skoltid.
När Du gick i pension 1983 råkade Du ut för en sjukdom, så att Du blev mer eller mindre bunden till hemmet de sista 23 åren. Pensionärstillvaron blev inte vad Du hade tänkt dig. Under dessa år träffades vi regelbundet i regel i gång i månaden under terminstid. Det var mycket trivsamt för mig att få komma och hälsa på Dig. Du var alltid lika glad, jovalisk och skämtsam. Du följde med i allt vad som hände både i vårt land och ute i världen, först via tidningar och tv, sedan när synen blev sämre via radio. Inte minst var du intresserad av att följa med i hur gymnasieskolan utvecklades med alla de mängder av förändringar som gjorts under senare år.
Jag kommer att sakna Dig och våra träffar men bevara Ditt i ett ljust minne.
Så jobbar vi med nyheter