Opera på ett låtsasspråk
Varför sjunga på låtsasspråk?
- Kompositören, Reine Jönsson, menar väl att det viktiga inte ligger i orden, utan i klangen. Man kan berätta det med musik och rörelsespråk i stället. Man brukar ju säga att 85 procent är kroppsspråk och 15 procent ligger i det man egentligen säger.
Har det här ställt högre krav på dig som regissör?
- Ja, det har det. Nu har jag ju inte orden till hjälp, och vi vill ju ha en undertext trots allt. Reine har bland annat tagit ett taoistiskt citat och använt de åtta orden i olika kombinationer. Man säger chang, ming, wang, wu och så vidare. Jag har väl på vissa ställen känt att "chang" blir "apa" och så vidare. Men det har inte varit helt lätt att hitta vettiga undertexter. Och för sångarna har det varit svårt att lära sig så klart.
Hur har publiken reagerat?
- De har varit väldigt positiva. Vissa har väl reagerat på språket. De köper inte idén helt enkelt. Men överlag är det positivt. Vissa tycker till och med att det är skönt. Att det är en befrielse. Det beror nog helt på inställningen. Är man ett kontrollfreak blir det nog jobbigt.
Finns det inte en risk för att det här med låtsasspråken överskuggar operans musikaliska kvaliteter?
- Jo, absolut. Man jag måste ju göra mitt jobb hur som helst. Det här är ju kompositörens ursprungsidé och det är bara att göra det bästa utav det. Man får ju se det som en utmaning.
När tror du vi får se en teateruppsättning på låtsasspråk?
- På sätt och vis är ju alla gästspel från andra länder på det sättet. Det kan ju komma en grupp från Kroatien och köra någonting som man inte förstår ett dugg av, men som man ändå grips av. Som när Dramaten åker till New York och kör någon Bergmanföreställning på svenska. Då sitter ju folk där och gillar det.
Filmregissören Aki Kaurosmäki har ju sagt att han vill göra en stumfilm utan bild.
- Ja, ha ha. Det blir nästa utmaning. Fast egentligen borde vi gjort den här intervjun på låtsasspråk.
Kan få ett smakprov?
- Orimad djined dekade, dekade son det. Men åke.
Så jobbar vi med nyheter