Vem är det som fyller jämnt?! Jo, han heter Peter Ingemar Werdin och jobbar på ambulansen i Västervik. Jag kan helt enkelt inte låta bli att berätta lite om denne Peter Werdin, som jag har haft det stora nöjet att lära känna de fyra senaste åren.
Peter hade lite otur när han var på semester på Gotland vid 17 års ålder. Han blev påkörd av en bil och var länge på sjukhus efter det. Det kunde ha gått riktigt illa då Peter satt fastklistrad i bilens front i cirka 600 meter. Det är klart att han fick men av olyckan – men han kämpar på och är i stort sett alltid positiv och oerhört hjälpsam mot andra människor. Jag vet inte hur många gånger han har hjälpt mig med olika saker som dyker upp i livet. När trafikolyckan skedde var Peter mycket lovande i badminton och debuterade tidigt i IFK:s A-lag i fotboll. I badminton var han med på landslagsläger och dylikt. Det var bara att lägga av med badminton och fotboll, det gick ju inte längre. Envis som han är så fortsatte han med idrottandet. Nu är det cykel som gäller. På tal om cykel så måste jag berätta om en sak. Jag fick låna en mountainbike av Peter ett tag. Den kostade säkert flera tusen. Givetvis blev den stulen och jag tänkte; vad ska jag säga nu då? "Hörrudu Peter, den fina cykel är stulen!" Jag vågade knappt berätta det för honom. Men han sade bara: "Det har hänt förr, jag hittar den." Han har inte hittat cykeln än. Bara att ta det så coolt, det är det inte alla som skulle ha gjort. Typiskt honom. Han ställer alltid upp om han kan.
Jag avslutar med att säga som min gamla filosofiemagister i gymnasiet sa, Bengt O. Myrgård. Ja må du leva i lyckliga år, inte hundrade, käre Peter.