Rektor som går sin egen väg
Han beskriver sig själv som ganska orädd och envis. Han bryr sig inte särskilt mycket om kritiska röster. Han är inte rädd för att förlora pengar.
Nöjd rektor. Östra Akademiens rektor har öppnat dörren för konkurrens mellan gymnasieskolorna. Det gynnar eleverna tror han. Foto: ANDERS STEINER
Foto:
- Jag tror på min vision att skapa en skola där alla trivs och har inflytande. Det gäller att inte tvivla och jag föredrar att lägga min energi på att tänka positivt, säger Svante Peterson.
Östra Akademiens första läsår har snart passerat. Svante Peterson ser nöjd ut när han blickar tillbaka på det gångna året. Skolan har nu 65 elever. Det innebär att 25 elever tillkommit sedan starten 2005. Inför höstterminen har 60 högstadieelever Östra Akademien som sitt första val. Lika många har skolan som sitt andra och tredje val.
- Det har gått bättre än jag vågade hoppas på. Framför allt blev det fler elever än jag trodde från början. Det mesta har fungerat bra under året, och eleverna trivs visar undersökningar vi gjort.
Men helt lätt har det inte varit att starta en gymnasiefriskola. Ett bekymmer som fortsätter att följa Svante Peterson är lokalfrågan. Till hösten lutar det därför åt att friskolan delas upp i två enheter, som blir ungefär lika stora.
- Detta för att bevara känslan av att alla känner varandra på skolan. Jag vill inte ha en för stor skola som lätt blir anonym.
Svante Peterson förhandlar nu om Teaterskeppets lokaler i samma byggnad som nuvarande Östra Akademien vid järnförädlingen. Han är också intresserad av Navigationsskolans lokaler vid Esplanaden.
Som rektor och arbetsledare vill han ge både lärare och elever eget ansvar och inflytande över undervisningen. Till exempel är det eleverna som väljer vilka lärare som ska anställas. Men när det gäller hans koncept för skolan är han kompromisslös.
- Jag är väldigt bestämd över mina grundläggande idéer. För mig är det viktigt att eleverna kan utvecklas och få stärkt självförtroende. Det är en förutsättning för kunskap.
Sin egen gymnasietid minns han som tråkig. Det handlade mest om att sitta av tiden. Trots hans negativa erfarenheter blev det till slut lärarhögskolan i Uppsala.
- Tanken med att bli lärare var att kunna göra en bättre skola. Det ska inte vara tråkigt att gå i en skola.
Han blev kvar i Uppsala i tio år, läste enstaka kurser och reste runt i världen innan han på 1980-talet kom tillbaka till Västervik och startade en fiskodling på Vidö. På 1990-talet började han som lärare i samhällskunskap, matte och naturkunskap på Västerviks gymnasium.
- Jag tröttnade till slut och såg att mycket kunde göras bättre. Därför slutade jag för att i stället starta min egen skola.
Svante Peterson har onekligen ruskat om i Västerviks skolvärld. Men det har han inget emot. Nytänkande behövs, tycker han.
- Jag tycker om att stå lite utanför och göra något eget. För mig som person kändes det viktigt att förverkliga mina idéer om hur man kan bygga upp en ny slags skola.
Han drar lite på orden när han pratar om relationen mellan de två gymnasieskolorna. Klimatet har varit frostigt, men han skulle gärna se mer samarbete mellan skolorna.
- Jag har ju blivit motarbetad vid några tillfällen, bland annat när det gäller de tillstånd jag sökt. Västerviks gymnasium vill så klart värna sitt eget. Men det är bra för eleverna med konkurrens. Västerviks gymnasium måste skärpa sig för att bli bättre, vilket jag också tror att de blivit.
Jämfört med tiden som lärare innebär jobbet som rektor att han har fördubblat sin arbetstid. Med kortare avbrott är han i skollokalerna från tidig morgon till sen kväll.
- Jag har inte tid med nåt annat. Men samtidigt tycker jag att det är kul.
Och jag brukar ta en paus för att träna vilket är helt nödvändigt om jag ska orka.
Till hösten ska han bara ägna sig åt rektorskapet.
- Jag känner att det inte finns någon tid att tänka över vad jag vill med skolans framtid om jag samtidigt ska jobba som lärare.
Framtidsplaner saknas inte, och inom fem år ser han gärna även en fristående grundskola i Östra Akademiens regi. Han är inte heller främmande för att starta friskolor i andra kommuner.
- När det gäller att starta en fristående grundskola i Västerviks kommun finns det säkert ett underlag för det. Men först måste lokalfrågan lösas.
Porträttet
<STRONG>Namn: </STRONG>Svante Peterson <STRONG>Ålder:</STRONG> Runt 50 <STRONG>Bor:</STRONG> I lägenhet i Västervik <STRONG>Fritidsintresse: </STRONG>Styrketräning, spinning och löpning <STRONG>Favoritmat:</STRONG> Lax <STRONG>Bästa med Västervik: </STRONG>Trevliga elever
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!