Sjömanslivet var ingen dans på rosor

Västervik är en hamnstad och i århundraden har drömmen att gå till sjöss varit given hos det uppväxande släktet. Antalet sjöfarare som vuxit upp på Gamla Norr eller Gamla Öster i Västervik går inte att räkna. De kände lukten av den stora världen när fartygen kom in till kaj.
- För min del låg det också i blodet eller generna. Lite släktforskning pekar på att förfäderna var lotsar och mycket annat. Sen 1600-talet.
Så väldigt bråttom efter skolan hade dock inte Roland.
- Jag jobbade en tid på Tändsticksfabriken. Så blev det lumpen, militärtjänstgöringen. Därefter blev det att dra till sjöss.
Första jobbet var på en blygsam ångbåt från Kalmar.
- Jag började som jungman och avancerade uppåt och var sedan under många år befälhavare. Eller skeppare om du så vill.
Småturerna på Östersjön utbyttes snart mot de långa traderna med tankbåtar över oceanerna.
- Förutom Antarktis har jag varit i alla världsdelar.
Myten om att sjömanslivet bara är glatt är just bara en myt. Alla sjömansvisor till trots.
- Det var långt mellan de så kallade äventyren. Att vara på ett fartyg är ett jobb och i bland jobbade man så tungan hängde som en slips.
Utvecklingen till sjöss har som i övrigt i "samhället" gått framåt.
- Förr var du anställd vid båten. Om du ville vara ledig så fick du helt enkelt säga upp dig, säger Roland.
- Så började bland andra Salénsrederiet med att införa sju månader till havs och två månader ledigt. I dag är det över lag mycket bättre.
Efter decennier till sjöss så måste du väl ha råkat ut för något haveri eller liknande?
- Jag kapsejsade en gång privat med en Vikingbåt på Gamlebyviken.
- Allvarligt talat så har jag varit förskonad. Det som berört mig mest är när jag lämnade en båt i Japan. Det fartyget gick på nästa resa under efter en förmodad explosion och försvann på bara ett par minuter.
Hur det kom sig att Roland Berg inte var med den gången har sin orsak i att det ofta på den tiden var vanligt att ta vikariat till sjöss.

Att tillbringa vintern på sydligare breddgrader borde tilltala de flesta.
- Under oljekrisen i början av 1970-talet så låg vi närmare åtta veckor för ankar utanför Brasilien.
- Vi kunde åka i land med anslutningsbåtar och det var under den tiden som det är karnevaler i Brasilien. Den gången hade jag för första gången inte min kamera med...
Den gången var det många fartyg som låg för ankar. Oljelaster har dessutom sitt eget liv.
- Du vet aldrig vem som just för stunden äger lasten vi har ombord. Handel pågår ständigt.

Avdelning havet är avslutad. Nu är det Västervik och Gamla Norr som gäller.
- Det älskade och hatade Västervik. Så fort någon vill göra något bra så kommer det insändare i tidningen. Det kan lukta, det kan ryka och det kan vara allmänt störande.
Så du klagar inte på något?
- Jo, det händer och jag förstår inte varför det inte varit större protester och mer gnäll mot Fiskaretorgets förvandling. En förvandling till intet.
Gamla Norr ligger dock kärt om hjärtat.
- Kvarteret, Briggen, som vi bor i klarade sig bra när rivningshysterin var som värst. Allt skulle ju bort och det skulle byggas höghus och jag vet inte vad.
Mycket hann dock att rivas men minnena hos Roland Berg finns kvar och han kan rabbla upp i stort sett alla som förr bodde i Gamla Norr. Blankstrykerskan, Karamell-Pelle, Mjölkdroppen, Blomman, Kardassfurstinnan för att nämna några.
- Mjölkdroppen var en av de allra första som sålde glass i stan. Hos Karamell-Pelle kunde man för två öre få en strut med karamellsmulor.

Vid ingången till Roland och Mary Bergs bostad på Rådhusgatan hänger en bit träd.
- Det är en bit av päronträdet som stod på gården.
Trädet var ihåligt och kunde skada såväl personer som fastigheter om det föll. Det var nämligen ett resligt träd.
- Men oj vad skäll och antydningar vi fick. Många trodde att vi tog ner trädet enbart för att göra plats för en carport.

En historia från Roland Bergs uppväxtår kan vi bara inte undvika. Det var så att ett gäng pojkar på Gamla Norr hade samlat på sig nyfallna kastanjer. Då upptäcktes att det satt en uggla på en skorsten vid ett av husen vid Aspagården.
- Någon träffade ugglan som föll ner genom skorstenen. Ugglan förde ett väldigt oväsen och den som bodde där rusade ut och trodde att onda makter hade drabbat henne.

Sjömanslivet var ingen dans på rosor

Världshaven går att kombinera med stadsdelen Gamla Norr i Västervik.- Inga problem. Hemmet har varit utgångspunkten och oceanerna mitt liv, säger Roland Berg, boende på Rådhusgatan i Gamla Norr.

Världshaven går att kombinera med stadsdelen Gamla Norr i Västervik.
- Inga problem. Hemmet har varit utgångspunkten och oceanerna mitt liv, säger Roland Berg, boende på Rådhusgatan i Gamla Norr.