Statstjänstemannen som blev hövding

- Jag lämnar mitt ämbete med en grande finale. Jag fyller 60 år, sedan slutar jag.
Vad som händer nu vet han inte riktigt. Han har sökt tjänst som chef för EU:s bedrägeri- och korruptionsenhet. Efter sex intervjuer är Björn en av två sökande som är kvar.
- Det har varit roligt att själv söka jobbet och att komma så långt. Så vi får se hur det går.
Än är han landshövding. Målet under dessa tio år som hövding har för Björn Eriksson varit att sätta Östergötland på kartan.
- Och jag är främst stolt över att blivit utsedd av folket själva till Årets östgöte.

Björn Eriksson utbildade sig till kreditanalytiker på Handelshögskolan i Stockholm. Utbildad och klar för arbetslivet såg hans mamma en annons - Finansdepartementet sökte folk. Björn sökte. Och fick jobb. Och klättrade uppåt. Och blev budgetchef.
- På Finansdepartementet var jag en statstjänsteman. Inte en halv politiker. Det var min första viktiga lärdom som jag sedan dess burit med mig.
Efter femton år på Finansdepartementet ville Björn prova vingarna. Det blev Tullverket och Kustbevakningen. Som ny chef där fick han sin andra stora lärdom - om han ska vara utåtriktad ska han ha något viktigt att säga.
- På Finansdepartementet hade jag bara sagt "Inga kommentarer" till medierna. När jag blev chef ringde jag upp en tidning och sade att jag ville prata. Varsågod, sade reportern. Efter 15 minuter avbröt han mig. Var är nyheten? frågade han.

Den tredje stora livslärdomen som han skulle bära med sig fick han också under denna perioden. Det var en facklig kongress och Björn bad att få tala i tio minuter. Han talade i 45.
- Efteråt fick jag inga applåder och ingen sade något. Jag sade väl så mycket bra att de måste smälta allt, tänkte jag. Senare vid middagen sade en man till mig: Direktörn ska inte stå i talarstolen och prata en massa skit när han inte varit bland folket.
Lärdomen att vara bland folket tog han med sig när han senare blev rikspolischef. Där gjorde han patrulltjänst med jämna mellanrum. Han tycker att han har haft tur som fått bli chef för myndigheter som intresserar honom. Och det roligaste var att han fick upp både tullens och polisens anseenden.
- Sedan tycker vissa att jag har varit gapig och skrikig, andra tycker att det har varit bra att jag stuckit ut. Det går att vara gladlynt och samtidigt väldigt seriös.
Känslan för lag och rätt och ordning har fått råda när han har engagerat sig i Interpol, varav två år som president, och i Världstullsorganisationen. När Björn Eriksson så blev landshövding tyckte han att det var skönt att få slippa uniformerna.
- Jag blev befordrad från stuprör till hängränna. Som stuprör kunde jag mycket inom mitt enskilda område, men som hängränna, som landshövding, blev det i stället väldigt lite om mycket. Och jag trivs bra som hängränna.
Trots att uniformerna är avtagna så har han i hustruns sommaroperetter i Östergötland fått iklä sig diverse kostymer fem år i rad. Första året rev han biljetter, åren därefter blev det roller. När han nu är framme vid ett vägskäl i livet tänker han använda sig av operetterna.
- Jag tänkte att jag sjungande ska sluta mitt ämbete som landshövding. Det har ingen gjort tidigare.
Och fastän han har gjort sitt som landshövding, så upphör inte hans engagemang för Östergötland.
- Jag ska nu bli som de där gamla gubbarna i Mupparna, de som sitter på läktaren och kommenterar allt vid sidan om. Muttrande. Så ska jag bli.
Men först ska han fylla 60.

Statstjänstemannen som blev hövding

Budgetchef, chef för tull och kustbevakning och rikspolis. Det blev många uniformsyrken innan han tog av sig uniformerna och blev landshövding. Nu är det dags för Björn Eriksson att vandra vidare.