Allt fler spelar tv- och dataspel, och de ägnar allt mer tid åt det.
Ann Katrin Agebäck är kanslichef på Medierådet, ett statligt organ som arbetar med frågor kring mediekonsumtion och mediepåverkan. Hon menar att det finns tydliga trender i hur barn- och ungdomar använder tv- och dataspel.
- Spelindustrin har gått om filmindustrin i omsättning. Från att ha nått en mindre grupp är den numera ett av de största medierna. Omkring 50 procent av pojkarna spelar, medan 10 procent av flickorna gör det, säger hon.
Men även spelen i sig utvecklats, menar hon. De har blivit allt mer visuella och liknar filmer i större utsträckning än tidigare.
Från att ha varit enkla spel som spelats av enskilda, kan många av spelen också användas online tillsammans med andra deltagare. Flera spelare samtidigt, runt om i världen, är uppkopplade. Hela spelkulturen har blivit global.
Att chatta och skapa kontakter över nätet med andra medspelare är vanligt. Spelandet har blivit ett sätt att umgås.
Även debatten kring dataspelen har förskjutits något på grund av dessa, främst tekniska, förändringar.
- Tidigare handlade debatten om att spelen var våldsamma, och påverkade ungdomarna. Till exempel kopplade man ihop skolskjutningarna i USA med olika dataspel. I dag är det mer tidsaspekten som ligger i fokus.
Medierådet kan och vill inte ge råd till hur länge barn och ungdomar ska spela. Det får varje familj lösa och ta ställning till, men det finns vissa saker föräldrar bör tänka på, säger Ann Katrin Agebäck.
- Visst behövs det regler. Ett bra sätt är att vara nyfiken och fånga upp spelintresset redan när barnen är små.
I spelet World of Warcraft ingår spelaren i ett team som ska lösa allehanda problem under en viss tid. Att vara uppkopplad och spela med sitt lag i fyra timmar mellan klockan sju till elva, liknar inte ett passivt tv-tittande, utan kanske mer en fotbollsmatch som tar ett visst antal timmar.
- Vet man det, kan man också begränsa spelandet till två kvällar i veckan. "Tisdag och torsdag kan du spela men inte resten av kvällarna" till exempel. Så fort man får mer kunskap kan man också sätta gränser, säger Ann Katrin Agebäck.
Hennes råd till alla vuxna är balans. Ser man tecken på att skolarbetet börjar lida, sömnbristen öka eller att barnet inte längre sköter sin hygien, då har det gått överstyr.
Det finns barn som flyr in i spelen eftersom de känner sig duktiga och sedda där, kanske mer än i skolan. Att prata, vara vaksam och nyfiken kring barnens aktiviteter är det enklaste sättet att också förstå och kunna ingripa ifall något går snett. Men det finns många bra effekter också av att spela.
- Barnen blir duktiga på engelska. De blir också väldigt bra på att koordinera hjärna-tanke-hand, vilket är bra för motoriken, säger Ann Katrin Agebäck.
Manu Seppänen Sterky TT Spektra
feature@ttspektra.se