Huset vi bor i är hundra år gammalt, det ska vara byggt 1918. Det byggdes som arbetarbostad till statarfamiljerna på Helgerum. Från början fanns det inte så mycket trädgård runt huset, så någon trädgårdsodling kan knappast ha skett då. Möjligen hade de lite trädgårdsland vid ena sidan.
På den tiden gick landsvägen framför huset och där slutade tomten. På andra sidan vägen fanns åkermark, där vår gräsmatta breder ut sig i dag. Vägen flyttades, förmodligen någon gång på 1930-talet. Sedan planterades äppelträd i raka rader och vinbärsbuskar, och grönsaksland ska ha funnits vid ena gaveln. Huset fick en mycket större trädgård när åkern och vägen införlivades med tomten.
Sådant här är spännande. Nästan lite som arkeologi. Att undersöka hur det sett ut förr i tiden är inte bara byggnader och vägar, hela landskapet har förändrats.
Visserligen var det väl inte så mycket trafik på 30-talet men jag har ändå lite svårt att se framför mig hur de enstaka bilarna men desto fler hästskjutsar körde förbi där vi i dag sitter och fikar i skuggan av körsbärsträdet.
Ni som känner till den här trakten väl vet ju att landsvägen flyttats en gång till, och betydligt längre bort. I dag hör vi knappt suset av sommargästernas bilar på väg till Äskestock och Skälö.
Vår trädgård har sina mysterier. För flera år sedan råkade jag nästan köra på en uppstickande järnpinne med gräsklipparen. Den finns intill en stenbumling så det skulle egentligen inte behövt ske. Så klart undrar jag varför den står där i jorden, fast förankrad. Vad har den haft för uppgift? Vad har suttit fast i den? Jag vet inte.
Ett annat år blev en stor del av vår gräsmatta uppbökad av vildsvin en sensommar. De kom tillbaka nästan varje natt och det såg förskräckligt ut. Som en riktigt dåligt plöjd åker. Kanske var det bra att jorden blev uppriven, men gräsmattan fick anläggas på nytt.
Efter att grisarna varit här kom både det ena och andra i dagen, sådant som legat nergrävt kanske sedan det var åkermark. Några gamla muttrar, delar av redskap vi inte vet vad det är, en järnring, ett par hästskor och ett vinkeljärn. Hur har det hamnat i jorden? Har det hamnat där under en plöjning och inte uppmärksammats utan bara försvunnit? Saker kan ju försvinna oförklarligt ibland.
Gamla kartor är intressanta. Laga skiftet genomfördes inte förrän 1925 på Helgerum. Den kartan är den mest detaljerade jag sett härifrån. Det är där jag kan se att tomten var mycket mindre då.
Det syns också att det stod ett hus nästan längst bort på vår gräsmatta. Troligen ett uthus av något slag, för på kartan är det betydligt mindre än boningshuset. Jag har flera gånger stått med kartan i hand och försökt måtta in exakt var huset legat. Och jag är ganska säker på att det var på en stenhäll som är rak och fin. Men det finns inget synligt spår där i dag.
Jag tror inte att alla trädgårdens mysterier ännu visat sig. Kanske hittar jag en skatt när jag utvidgar mitt potatisland nästa gång.