Tvärflöjten som aldrig har tystnat

Hör här, det är tonen som är det viktiga. Som flöjtist måste jag öva varje dag, minst en timme.

Inge Jonsson lämnar aldrig ifrån sig sin tvärflöjt. Han övar varje dag.

Inge Jonsson lämnar aldrig ifrån sig sin tvärflöjt. Han övar varje dag.

Foto: Anders Jacoabsson

Västervik2011-09-01 00:00

Inge Jonsson förklarar magin bakom tvärflöjten. Tonerna strömmar genom vardagsrummet hemma i villan i Verkebäck.

Ett instrument han aldrig övergivit, och aldrig kommer att göra. Den ska med hela vägen, som han säger.

Hittills har den burit honom länge och till många platser i landet. Han blir 80 år på söndag, fortfarande pigg och aktiv. En prisad musikalisk ledare och kulturarbetare.

Född i Torup i Halland. Utan far i tidig ålder och knapert med pengar hemma. Efter folkskolan var det aldrig tal om att läsa vidare. Han sökte en plats som musikelev på regementsmusiken på I16 i Halmstad och kom in, egentligen utan några musikaliska förkunskaper. Det blev övningar på jägarhorn och trummor.

Men snart kom han, tack vare en snäll lärare, i kontakt med tvärflöjten, som sedan skulle bestämma färdriktningen på hans långa musikaliska resa.

Först mot I15 i Borås, där han fick fast jobb i regementsmusiken med många spelningar i runt Göteborg, där han också fick specialundervisning av flöjtisten i Göteborgs symfoniorkester. Åtta år senare gick färden mot Ingesund och utbildningen till musiklärare. Efter examen blev det jobb som lärare i musikhistoria i Sundsvall och senare som musiklärare i Nybro.

- Under den tiden hoppade jag in på en rad olika spelningar, bland annat som turnerande flöjtist i musikalen My Fair Lady.

Nya kontakter ledde sedan till jobb inom Riksteatern och turnéer landet runt med olika uppsättningar inom opera och operett.

Tillbaka till länet och en musiklärartjänst på Öland. Där fick han ett telefonsamtal från Ivar Pierrou, ledare för Västerviks orkesterförening, som var utan flöjtist.

Ännu en kontakt som skulle medföra en ny färdriktning. Han fick lite senare en tjänst som musiklärare i Västervik, och den behöll han ända fram till pensioneringen.

Under åren har han varit en stor musikalisk inspiratör. Han tog bland initiativ till sångkören Tjuststämmorna, som utgjorde stommen i det som skulle bli hans roligaste musikaliska minne.

- Det var min uppsättning av Carmen med lokala förmågor, frånsett fiolsektionen, som jag fick låna från musikskolan i Ingesund. Det var en fantastiskt rolig tid.

Hans arbete med musik i kommunen har lett till flera utmärkelser, bland annat VT:s kulturpris och stipendium från Bosslerstiftelsen.

Trots den aktningsvärda åldern fortsätter han med sin tvärflöjt. Är med i Överums musikkår, kyrkokören i Gladhammar och Trio Con Brio tillsammans med Sören Pettersson på piano och Lars Nilsson på gitarr.

De 80 åren firar han med de närmast sörjande, som han säger.

- I stället för presenter har jag önskat en liten slant till mitt och Birgittas fadderbarn, Jericho, som är tio år och bor på Filipinerna.

Personligt

Ålder: 80 år på söndag.

Bor: Hus i Verkebäck:

Familj: Sambo med Birgitta Norén

Bil: Toyota.

Läser: Inte mycket. Gillar korsord.

Favoritmat: Husmanskost.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om