Inge Johansson bor i lägenhet på Långrevsgatan dit han och framlidna makan Ester flyttade när de inte längre orkade med huset i Gröndal, Hummelstad.
Inge föddes på gården Kullen, Kälkestad i Hallingebergs socken. Men vid fem års ålder flyttade han och familjen till moderns föräldrahem Gröndal, Hummelstad.
Efter giftermålet 1947 med Ester Kling flyttade de nyblivna makarna till Esters föräldrar på Nynäset, Svartsmörja. Men när Inges moder gick bort tog Inge och Ester över Gröndal.
Inge jobbade som lastbilschaufför med egen bil. Fadern var också åkare och efter konfirmationen började Inge jobba som "bakåkare" hos fadern.
- Man var alltid två i bilen på den tiden, man var tvungen att göra allt för hand.
- Jag var ansluten till Lastbilscentralen i Västervik och körde mycket åt kommunen och gatukontoret.
Men i början på 1980-talet fick Inge problem med hälsan och sålde rörelsen. Nu har han varit pensionär i 30 år.
Efter pensioneringen fick Inge tid att gå på kurser och det blev bland annat porslinsmålning och korgflätning.
- Korgarna åkte jag runt på marknader och sålde. Jag har nog gjort flera hundra korgar, minns Inge.
Han har jagat och ägnat sig mycket åt jaktskytte, varit engagerad i Hallingebergs hembygdsförening där han var ordförande under 1980-talet. Han är också medlem i IOGT-NTO och Tempelriddarna i Västervik.
Släktforskning var något Inge började med i samband med pensionen. Han har hittat släkt ända tillbaka till slutet av 1600-talet.
- Jag tror att jag har skrivit av alla kyrkoböckerna i Hallingeberg. Numera har jag svårt att ta mig till Bryggaren där Tjust släktforskarförening håller till men det går att köpa information på skivor som jag sedan tittar på i datorn.
Rörelseförmågan har blivit sämre med åren och minnet sviktar ibland men han klarar sig själv med hjälp av son och sonhustru.
- Verksamheten har avtagit i och med att jag har svårt att gå. Jag tar mig fram med hjälp av en rollator, men klarar inte av att gå några längre sträckor.
- Jag har lärt mig att laga mat, men jag beställer ofta mat från köket på Gertrudsvik genom kommunen och så finns det god färdigmat att värma i mikron. Så maten är inga problem.
- Det blir lite ensamt ibland. Jag tittar inte så mycket på teven, mest idrott. Jag spelar hellre kort på datorn och lägger patienser. Jag läser mycket.
Att fylla 93 år är inte så märkvärdigt tycker han.
- Jag vill inte ha något större firande, jag tycker att jag har klarat av det tidigare.