En mild septembersol lyser över kyrkogården i Västra Ed, när kontraktsprost Karin Björk inviger den nya askgravlunden.
– Det är en viloplats för de döda, men också en andaktsplats för de levande, sa hon.
Hon talade om döden och livet. Ofta nämns de i en annan ordning, livet och döden. Men om man säger döden och livet, påminner det om att efter döden kommer livet.
– Vi föds in i en ny verklighet, som vi inte ens kan föreställa oss här. Vi ber att den här platsen ska få bli en hoppets plats, sa hon.
Askgravlunden i Västra Ed har runt 200 platser. På den gemensamma stenen finns plats att sätta upp namnbrickor med namnen på dem som begravs på platsen.
Sven-Olof Hafström, ordförande i griftegårdsutskottet, säger att askgravlundar har blivit allt populärare, då de inte är lika anonyma som en minneslund. Många anhöriga tycker att det är tråkigt om det inte finns något på platsen som berättar vem som vilar där.
En askgravlund sköts av vaktmästarna, vilket kan vara en fördel om de anhöriga bor långt bort.
Man får sätta dit blommor och ljus, men bara på speciella ställen som har gjorts i ordning för detta ändamål.
Askgravlunden i Västra Ed är smyckad med stenar av Kasingegranit, skänkt av Kasselstrands. Ekplankorna till bänkarna kommer från Helgenäs, likaså vaser och ljushållare. De sistnämnda har Bertil Hellman gjort.
Sedan tidigare finns askgravlundar i Ukna, Loftahammar, Gamleby, Överum och Odensvi.