Det vore en katastrof för tätorterna längs Tjustbanan om den läggs ned och ersätts med buss. De senaste dagarnas artiklar i VT visar dock att alla inte insett detta. Att som Jörgen Andersson (M) ställa riksväg 35 mot Tjustbanan är djupt beklagligt – direkt märkligt av en riksdagsman som ska representera sitt län. Utan en dementi från Andersson hoppas jag att hans väljare minns, till nästa val, att han inte kämpade för Tjustbanan.
Vi är många som arbetspendlar dagligen från kommunen till Linköping. Även studenter pendlar sträckan. Vi har alltså varken 45 min eller 60 minuters pendling, utan runt två timmar. Utan att känna till allas skäl, har vi valt att bo långt från arbetsplatsen. Varför då? Som Mona Schiller konstaterar i VT 3/8 prioriterar många människor i dag ”upplevelser, kultur, friluftsliv och natur” när de väljer bostadsort.
Vi pendlare, tillika skattebetalare, kräver en hundraprocentig uppslutning för att bevara Tjustbanan. Självklart drömmer vi om en förkortad resväg. Självklart är det stor skillnad på bekvämlighet och möjlighet att arbeta om du åker tåg eller buss. Att som Susanne Stackelberg (M) i VT 1/8, påstå att det går lika bra att busspendla, vittnar endast om okunnighet i frågan. Riksväg 35 är i bedrövligt skick och behöver både rustas upp och breddas. Men ställ inte väg mot tågräls och kämpa för Tjustbanan!