Tidigt på tisdagsmorgonen tryckte Byggnads ledning på startknappen för en storstrejk som berör närmare 10 000 byggnadsarbetare. Det drabbar småföretag, storföretag, sjukhusbyggen, bostadsbyggen och industrier. Det är en djupt oansvarig strejk som hade kunnat gå att undvika om Byggnads ledning valt att värna jobben istället för sin egen maktställning.
Sveriges Byggindustrier och Byggnads har en stor samsyn om byggbranschens utmaningar. I alla fall när vi träffar fackets lokala företrädare. Då är vi eniga om behovet av sund konkurrens och ordning och reda. Vi ägnar mycket tid åt att diskutera hur vi ska kunna intressera och attrahera fler för branschen. Vi är eniga om vikten av att göra arbetsplatserna säkrare.
Dessvärre tycks inte samma vilja att diskutera dessa framtidsfrågor finnas hos Byggnads ledning i Stockholm. Snarare har avtalsrörelsen präglats av en direkt ovilja att föra några som helst samtal. Förhandlingsperioden har minimerats och när den väl inföll ville Byggnads helst ta två veckors uppehåll och dessutom ledigt över påsk. Det lyckades vi få ner till en vecka, men innan förhandlingarna avslutades valde ledningen att varsla om strejk.
När medlarna i lördags presenterade en lösning var den väl balanserad utifrån båda parters önskemål. Precis som är rimligt i en förhandling. Trots det sa Byggnads ledning nej. De sa nej till en låglönesatsning, en förbättrad jämställdhet, integration och en förbättrad arbetsmiljö. Och de sa nej till fortsatt ackord - precis den fråga de hävdar står i centrum för den här avtalsrörelsen.
Nu är det uppenbart att det bara handlar om en maktkamp inom LO-förbunden om vem som sätter lönenivån. Redan idag tjänar en byggnadsarbetare 33 000 kronor i snitt. Vad Byggnads vill är att öka avståndet till de kvinnodominerade låglöneförbunden ytterligare. Att Byggnads vill frångå en solidarisk lönemodell som gett reallöneökningar åt alla är djupt oroväckande.
Byggnads ledning pratar en hel del om ordning och reda. Det skriver vi helt och fullt under på. Nu är hög tid att Byggnads bidrar med ordning och reda i avtalsrörelsen, i debatten om byggbranschens framtid och inte minst i förhandlingsrummet.