Farledsbreddningen borde vara en bra investering

Tankar kring debatten om kostnader angående farledsbreddningen in till Västervik.

Breddningen av farleden kommer förhoppningsvis visa sig ha varit en god investering, tror skribenten.

Breddningen av farleden kommer förhoppningsvis visa sig ha varit en god investering, tror skribenten.

Foto: Anders Steiner

Insändare2023-05-26 06:32
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag ska inte ge mig in i debatten mellan insändarna och Krister Örnfjäder om hur denna farledsanpassning kom till samt finansieringen och huruvida denna åtgärd blev korrekt demokratiskt och politiskt förankrad.

Hur mäter man i en investering såsom denna? Vad tjänar invånarna och/eller skattebetalarna på att man breddar en farled? Detta är i min värld en investering i infrastrukturen till Västervik lika väl som Tjustbanan eller väg 35 till Linköping. Kostnaderna jämfört med banan och vägen är ljusår större än vad kostnaderna är för att bredda farleden. Men icke, för ty pengar är pengar – men hur ska man räkna? 

Vi tar ett exempel, ett företag investerar i sin produktion 100 miljoner i maskiner som arbetar fortare och med mindre kostnader, företaget räknar då hem investeringen som produktionshöjande omkostnader och tjänar därmed mera pengar när grejerna blir billigare att göra. Kanske inte de första åren, men på sikt betalar sig investeringen. En infrastruktursatsning på farleder, broar, vägar, järnvägar – satsningar som är direkt skattefinansierade. Vilka parametrar ställer man upp i denna ekvation?  Det finns mätmetoder som visar nyttan av infrastrukturella satsningar och därmed nedåtriktade till oss medborgare och detta kanske är en sådan investering.

I ett remissyttrande från Trafikverket har Svensk sjöfart, som är en branschorganisation för svensk sjöfartsnäring och representerar ett 60-tal rederier med verksamhet över hela världen, yttrat sig. Kort menar de att vi står inför en omställning från traditionella drivmedel till alternativa, utformningen av fartyg och framförallt logistiska aspekter har betydelse för energieffektivitet och minskade utsläpp. 
Sjöfarten enligt Svensk sjöfart har god kapacitet och mycket låga infrastrukturkostnader – något som borde tala för åtgärder som leder till ett ökat användande av sjöfarten.

Transportkostnaderna på sjön är låga, i jämförelse med den mer kostsamma och ansträngda landinfrastrukturen. I ljuset av detta att vi går mot ökade transporter på sjön borde farledsbreddningen till Västervik vara en bra investering. Framtiden får utvisa.