Under 2015 beslutade regeringen att anslå en summa pengar för att de återstående landsbygdsbutikerna skulle överleva. Regeringen ansåg att den service, som idag finns kvar på landsbygden var så viktig, att man beslutat skjuta till ett antal miljoner i stöd.
Vi som jobbar med dessa frågor jublade. Äntligen ska butikerna få ekonomiskt stöd för hårt arbete. När man så tittar närmare på beslutet, visar det sig att reglerna runt omkring detta är så snävt dragna, så att en majoritet av butikerna i landet inte kan söka dessa pengar på grund av en regel, som säger att det ska vara minst 15 kilometer till nästa butik. I Kalmar län kan endast två butiker komma ifråga, Blankaholm och Gullabo.
Tar vi Västerviks kommun som exempel, så har vi åtta butiker som vi kan kalla lanthandel. Av dessa åtta kan endast en komma ifråga, Blankaholms lanthandel. De övriga butikerna slår ut varandra. Ukna lanthandel slås ut av Coop Edsbruk och tvärtom, Odensvi – Blackstad slår ut varandra, liksom Totebo-Hjorted. Gunnebo är för nära Västerviks city.
Det kan ej vara detta man menade med att de butiker som finns idag på landsbygden ska vara kvar. Regeln måste bort och ersättas med annan/ andra, till exempel omsättning och/ eller storlek på orten där butiken finns.
Det är lätt att anslå ett antal miljoner, om man vet att inga kan söka på grund av fel regelverk.
Vi uppmanar vår kommuns riksdagsmän att ta med frågan till Stockholm och se till att reglerna görs om, så att pengarna kommer till nytta för servicen på landsbygden i hela landet, som vi förmodar att det var tänkt. Annars kommer pengarna att mögla på ett konto på riksdagskansliet i Stockholm.