Nu har ansökningen till höstens kurser och program på de svenska högskolorna öppnat, och aldrig tidigare har så många studenter haft möjlighet att komma in på en utbildning. Sverige har flera program och universitet i världsklass, samtidigt som det ständigt kommer rapporter om få undervisningstimmar, dålig matchning mot arbetsmarknaden och låg nivå på många andra program.
Att svenska utbildningar inte håller måttet är ett svek mot studenterna som uppmanas lägga tid, engagemang och pengar på att studera. Istället för att fokusera på en ständig utbyggnad av den högre utbildningen bör regeringen fokusera på att all utbildning ska hålla hög kvalitet och kunna leda till kvalificerade jobb.
Hela högskoleväsendet genomsyras av att antal studenter och högskolepoäng är viktigare än nivån på utbildningen. De utbildningar som är hårdast drabbade är humanioran som har lägst antal undervisningstimmar, och ofta helt saknar koppling till arbetsmarknaden. Där måste mer resurser in. Systemen för resursfördelning och utvärdering av utbildningar måste göras om till att styra mot kvalitet istället för kvantitet.
I dag tas också stora delar av högskolans resurser tillbaka till staten via Akademiska Hus, statens bolag för högskolelokaler, som majoriteten av lärosätena hyr sina lokaler av. Det innebär i praktiken att högskolan utgör en kassako för politikerna att klämma pengar ur när statsfinanserna kärvar.
Samtidigt behöver både skolledningar och politiken ta ansvar för ett genomföra reformer och införa nya arbetsmetoder. Kopplingen till arbetsmarknaden måste bli bättre för många utbildningar. Mer praktik och fler samarbeten med företag borde vara självklarheter för skolor som är seriösa med den ambitionen. Avdragsgilla donationer och ett strukturerat arbete med alumniverksamhet skulle ge mer resurser till bra utbildningar, skapa fler kopplingar till företag och göra ge bättre utvecklingsmöjligheter för studenter. En ny stiftelsereform där lärosätena tillåts bli fristående från staten skulle ge större frihet för högskolorna.
När den internationella konkurrensen blir allt hårdare så måste politiken svara upp och leverera bättre förutsättningar tillsammans med angelägna reformer.